Visa gymnasium.se som: Mobil

GY 2011 - Gymnasiereformen - Sida: 1

Fråga SYV om gymnasiet!

Ställ dina frågor om gymnasiet till vår SYV

Har du frågor om gymnasiet? Vi hjälper dig! Här kan du läsa frågor från andra besökare på Gymnasium.se och våra svar på dessa. Välj ett ämne i listan nedan eller scrolla längre ner för att se de senaste frågorna och svaren. Vår SYV Aranja svarar på frågor om gymnasiet. Du kan också chatta live på Gymnasium.se på måndagar och onsdagar klockan 18-20! 



Fråga vår SYV om gymnasieutbildning

(Alla frågor publiceras på Gymnasium.se)



Sök



Senaste frågorna i ämnet: GY 2011 - Gymnasiereformen


17 aug 2017
Vad motsvarar 21-22 poäng från det gamla betygssystemet?
Hej,

Jag har läst mig till att man ungefär behöver 21-22 i betygsnivå för att komma in på tandläkarutbildningen. Jag vill plugga upp mina betyg på komvux, men vad motsvarar 21-22? Alltså hur många kurser har man gått i gymnasiet då, och krävs MVG i alla? Jag gick gymnasiet när man använde G,VG & MVG. Tack! /P

Svar:

Hej, 

Det stämmer som du har skrivit att antagningspoängen för tandläkarprogrammet brukar ligga mellan 20-22,5 poäng. Det kan se lite olika ut beroende på vilken universitet/högskola det handlar om samt om man söker till höst- eller vårterminen. Antagningspoängen brukar i regel minska lite inför vårterminen. När man ska räkna ihop sina betyg från gymnasiet och komma fram till ett meritvärde kan man få max 22,5 poäng. Det betyder att man kan få högst 20 poäng i jämförelsetal, som är betygen på alla kurser man har läst under alla tre åren, och högst 2,5 i meritpoäng. Meritpoäng är extra poäng som man kan få av vissa kurser t.ex. ger Engelska 7, 1 meritpoäng och moderna språk 3 och 4 ger 1,5 meritpoäng osv. Sammanlagt blir det 22,5 poäng. 

För att få 22,5 poäng behöver man ha A (MVG) i alla ämnen samt få fulla meritpoäng. Om man därför vill få ungefär 21 poäng, behöver jämförelsetalet ligga på ungefär 18,5 poäng och då behöver majoriteten av betygen ligga på A-nivå. Här kan du läsa om att räkna ut betygen med det nya betygssystemet samt vad du kan tänka på när det kommer till att få ett visst meritvärde: https://antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014/Rakna-ut-ditt-meritvarde/. Du kan prata med en studie- och yrkesvägledare på komvux som kan hjälpa dig gå igenom det du har läst tidigare, vad du kan behöva komplettera samt vad du kan behöva göra för att komma upp till de poängen du vill ha!

När det kommer till det gamla och nya betygssystemet kan du tänka såhär: 

A - MVG

(B - VG/MVG)

C - VG

(D - G/VG)

E - G

F - IG

Betygen B och D har inte egna kunskapskrav. Förenklat kan man säga detta: om man uppnår alla målen för t.ex. betyget C, och majoriteten av målen för betyget A, får man ett B i betyg. Här kan du läsa en liten jämförelse mellan det gamla och nya betygssystemet samt vad de motsvarar: https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/tidigare-betygssystem-1.46885. 

Stort lycka till! /Aranja, SYV

26 jul 2017
Funderingar om gymnasiets nya system.
Hej!
Snart börjar gymnasiet och jag känner mig tveksam över gymnasiets nya system.

1. Hur funkar betygsättningen per termin och år?

2. Hur bedöms slutbetyget?

3. Vad händer om jag får D i alla ämnen på första året, andra året C och sista året A, vilken slutbetyg kommer jag få?

4. Om jag får C på ett NO prov, betyder det att jag inte kommer kunna få A som slut betyg även
om jag får resten A? Om nej, vad kan jag göra då? Kan jag komplettera?

5. Meritvärde och Meritpoäng? Vilken är skillnaden

6. Hur väljer man universitet efter gymnasiet?


Tack!

Svar:

Hej, 

1 & 2 - Varje ämne och kurs har kunskapskrav som är satta utifrån kursens centrala innehåll och långsiktiga mål. När det är dags för läraren att sätta betyg ska läraren utvärdera elevens kunskaper och kvalitet utifrån kunskapskraven. Om läraren saknar underlag för att sätta ett betyg, t.ex. på grund av hög frånvaro sätts ett streck (-) istället för ett betyg A-F. I kunskapskraven står det vad som krävs för att uppnå ett visst betyg. Betyget sätts vid kursens eller teminens slut. När det kommer till att få slutbetyg för t.ex. det första året, ska läraren utgå ifrån allting eleven har gjort under kursens gång genom att dokumentera alla kunskaper som eleven har visat. Sedan när läraren ska sätta ett slutbetyg analyserar och värderar läraren dessa kunskaper i relation till kunskapskraven för kursen. Du kan läsa mer om betygssättning här: https://www.skolverket.se/bedomning/betyg. 

3 - När du ska räkna ut ditt betyg i slutet av gymnasiet ska du först multiplicera varje betyg med kursens poäng. T.ex. om du har fått E (som är 10 poäng) på en 100poängskurs räknar du: 10 * 100 = 1000. Detta gör du på varje kurs du har läst och sedan plussar du ihop alla betygsvärden med varandra. Detta ska du sedan dela på antalet poäng du har läst under alla tre åren, för ett fullständigt program brukar detta ligga på 2500 poäng (2400 utan gymnasiearbetet som man inte räknar med). Resultatet blir då dina poäng, max kan man få 20,00 poäng. Här kan du läsa mer om det: https://antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014/Rakna-ut-ditt-meritvarde/ och här kan du räkna ut dina poäng, t.ex. om du vill testa med betygen du skrev i din fråga: https://www.gymnasium.se/se/studentum/rakna-ut-betyg/Gy-2011. 

4 - När ett betyg på en kurs ska sättas måste eleven uppnå alla målen för ett visst betyg. För betygen A, C och E krävs det att elevens kunskaper motsvarar beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet, alltså att man uppnår alla delar av kunskapskravet för det betyget. För betyget D och B ska eleven ha uppnått det underliggande kunskapskraven i sin helhet och till övervägande del det som beskrivs på det överliggande kunskapskravet. T.ex. om en elev har uppnått alla kunskapskraven för betyget E och majoriteten av kunskapskraven för betyget C får eleven ett D i betyg. Detta kan du läsa om på den första länken. Dock är det väldigt svårt att säga hur det kan se ut för dig om du någon gång får ett C i betyg på ett prov. Som sagt måste läraren då utgå ifrån alla kunskaper du har visat under kursens gång i relation till kunskapskraven. Det kan finnas möjligheter att komplettera något om man ligger väldigt nära ett betyg, men även det är upp till läraren och hur det ser ut för eleven.

5 - Meritvärdet är det sammanlagda värdet av dina betyg som du räknar ihop i slutet av gymnasiet utefter ovanstående system. Meritpoängen däremot är ett visst antal extra poäng man kan få av vissa kurser i gymnasiet. De kurser som kan ge meritpoäng är Engelska 7, Moderna språk och Matte kurser. Max kan man få 2,5 meritpoäng. T.ex. om man läser Engelska 7 - 1 meritpoäng och Moderna språk 3 och 4 - 1,5 meritpoäng. Tillsammans blir det 2,5 poäng som man plussar på sina betyg. Om man får A i alla ämnen får man 20,00 poäng, detta plus 2,5 meritpoäng = 22,5 poäng som är meritvärdet. Du kan läsa mer om det här: https://antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014/Rakna-ut-ditt-meritvarde/ och här kan du se vilka kurser som ger meritpoäng: https://antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014/Meritpoang/. 

6 -  Det finns en period under våren och en period under hösten att söka till universitet/högskola. Det gör man på www.antagning.se. Där kan du söka på ett program och läsa om utbildningen och om behörighetskraven. När det är dags för dig att söka kan din studie- och yrkesvägledare på skolan hjälpa dig fixa ett konto på antagning.se, du kan även läsa mer om hur du gör på deras hemsida. Då kan du välja utbildningar du är intresserad av och skicka in din ansökan. Om du söker till utbildningar som börjar under hösten får du ditt antagningsbesked under sommaren.

Jag förstår att det kan kännas rörigt med all information, men använd dig av länkarna för att läsa på och prata med din studie- och yrkesvägledare när du börjar skolan som kan hjälpa dig! Du kan även prata med dina lärare som kan berätta mer om hur de sätter betyg och vad du kan tänka på! 

Stort lycka till! /Aranja, SYV

15 nov 2014
Vad är skillnaden på matte 1a och matte 1b?
Hej jag har alltid undrat vad som är skillnaden mellan matte 1a och matte 1b och vad är skillnaden med att läsa a kurser än kurser inom historia samhälle matte och alla möjliga ämnen påverkar det sen när man ska söka högskola

Svar:

Hej!

Matte 1a ingår i yrkesprogrammen. Den motsvarande mattekurs som ingår i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, samhällsvetenskapsprogrammet och humanistiska programmet heter matte 1b. När du läser teknik- och naturvetenskapsprogrammet heter kursen matte 1c. Det är alltså kurser som är jämförbara med varandra men heter a, b eller c beroende på vilket gymnasieprogram du läser. Innehållen i matematik 1a, 1b och 1c skiljer sig lite åt, till exempel är matematik 1c som läses på Naturvetenskaps- och Teknikprogrammet lite mer avancerad än matematik 1a och 1b.

Beroende på vilka kurser du läser i gymnasiet kan du få olika behörigheter när du ska söka vidare för att plugga på högskola. Till exempel måste du ha en särskild naturvetenskaplig behörighet för att kunna söka in till läkarprogrammet efetr gymnasiet osv.

Här kan du läsa om högskolebehörighet

Lycka till!

Mvh, Christine på Gymnasium.se