Vanliga frågor och svar om gymnasiet

Frågor och svar om gymnasiet

10 vanliga frågor och svar om gymnasiet

1.Vad krävs för att komma in på det gymnasieprogram du vill gå?

För att komma in på ett nationellt program, oavsett om det är ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program, måste du ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

För yrkesprogrammen krävs dessutom godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga godkänt i totalt åtta ämnen.

För de högskoleförberedande programmen gäller godkända betyg i nio ämnen till, det vill säga godkänt i sammanlagt tolv ämnen. För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För naturvetenskaps- och teknikprogrammet ska tre av de nio övriga godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Vissa utbildningar inom det estetiska området, spetsutbildningar och idrottsprogram, kan ha särskilda antagningskrav och ibland tester.

2.Hur gör du för att byta program?

För att du ska kunna byta gymnasieprogram måste det finnas lediga platser kvar för dig på det gymnasieprogram du vill byta till. Rektorn hjälper dig gärna att byta, men är inte skyldig att låta dig byta gymnasieprogram om det inte finns platser lediga för dig. Ifall det inte finns några lediga platser på det program du hellre vill gå kan du söka till gymnasieprogrammet vid nästa gymnasieval. Då söker du med dina slutbetyg från årskurs 9.

3.Vad kan du bli efter gymnasiet?

Det kan vara bra att tänka över om du vill läsa ett högskoleförberedande program efter ett yrkesprogram. Utgå från vad du är intresserad av och tycker är roligt. Kan du se dig själv jobba med något speciellt i framtiden eller har du ingen aning? Du kan söka på olika ämnen och olika program i fritextsöket på Gymnasium.se och hitta mer information om vad du kan jobba med eller plugga vidare till efter gymnasieprogrammet. Du kan alltid kontakta SYV på din skola som kan hjälpa dig vidare i dina funderingar.

4.Hur sätts antagningspoängen?

Antagningspoängen beror på hur många elever som söker in till ett program en specifik termin, till exempel höstterminen 2015. Det går därför inte att förutsäga vad antagningspoängen för ett visst år kommer att bli. Brukar det vara höga antagningspoäng till ett visst program på en viss gymnasieskola och det är populärt även nästa år, så kommer det antagligen fortsatt vara ungefär samma antagningspoäng inför nästa läsår.

5. Måste du gå om ifall du har F i ett eller flera ämnen på gymnasiet?

Gå om en gymnasiekurs
Det är rektorn som har rätt att besluta om du får läsa om ett ämne som du inte har blivit godkänd i. Vid särskilda skäl kan du få läsa om ämnet en tredje gång för att bli godkänd. För att du ska få läsa om ett ämne ska rektorn kunna se att du har mycket svårt att följa med i undervisningen. Din skola är däremot inte skyldig att låta dig läsa om ett ämne som du redan fått godkänt i.

Gå om ett läsår på gymnasiet
Om du har blivit underkänd i flera ämnen under ett och samma läsår kan rektorn besluta om att du får gå om hela läsåret. Då får du också läsa om de ämnen som du redan har fått godkänt i. Om du får två betyg i ett och samma ämne kommer det högsta betyget i ämnet med i ditt slutbetyg. Även här krävs det att rektorn ser att du har svårt att följa med i undervisningen för att du ska få gå om.

6. Du bor utomlands men vill börja studera gymnasiet i Sverige. Hur gör du?

Du som har gått grundskolan eller delar av gymnasiet utomlands och vill börja det svenska gymnasiet bör kontrollera att du har rätt behörighet. Behörigheten skiljer sig beroende på vad du har studerat utomlands. För att du ska kunna antas till en utbildning med utländska betyg inför slutantagningen måste du vara godkänd i svenska eller svenska som andraspråk (svenska undantaget för IB), engelska och matematik. Du måste också ha den särskilda behörighet som krävs till det program du sökt. Det viktigaste att tänka på är att du är ute i god tid med att kontakta din nuvarande skola och den gymnasieskola som du vill börja på i Sverige. Läs mer här om att börja på gymnasiet i Sverige

7. Vad betyder det preliminära antagningsbeskedet?

Preliminär antagning till gymnasiet
I mitten av april görs en preliminär antagning till gymnasiet som grundar sig på höstterminsbetyget i årskurs nio. Att det är en preliminär antagning betyder att den är förberedande och garanterar dig inte en plats på valt gymnasieprogram.

Slutgiltig antagning till gymnasiet
När det blir dags för den slutgiltiga antagningen till gymnasiet kommer antagningen baseras på grundval av slutbetyget från årskurs nio. Och i början av juli kommer den slutgiltiga antagningen skickas hem till dig. Detta gäller även dig som inte blivit antagen. Läs noga igenom den information du fått hemskickad innan det blir dags att svara via webben för din kommuns gymnasieantagning.

När du gjort ditt svar på nätet måste du skriva ut dina svar, få målsmans underskrift för att sedan posta iväg. Har du inte fått något slutgiltigt besked under den andra veckan i juli måste du ta kontakt med gymnasieantagningen i din kommun.

8. Varför måste du rangordna skolorna i din ansökan?

I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan. Det är därför viktigt vilken ordning du rangordnar dina val.

9. Hur söker du om du har särskilda behov, t.ex läs- och skrivsvårigheter?

En person med till exempel dyslexi behöver stöd och lämplig anpassning och gymnasieskolor kan därför behöva ta fram individuella studieplaner. Läs- och skrivsvårigheter kan inte botas,men genom att läsa böcker och lyssna på talböcker förbättras förmågan med små steg.

Många gymnasieskolor har speciallärare och pedagoger som hjälper elever med dyslexi. På några skolor finns det till exempel skrivstudios och hjälpmedel, och på vissa finns det särskilda dyslexiklasser. Ta kontakt med skolor du är intresserad av och förklara vad du behöver ha hjälp med och fråga om de har hjälpmedel och speciallärare. De särskilda dyslexiklasserna är väldigt få men det finns fler skolor som har särskilda dyslexienheter.

10. Kan du bo själv när du studerar på gymnasiet?

Eftersom du är minderårig så är det dina föräldrar som är ansvariga över dig tills du har fyllt 18 år. Ifall du har deras godkännande kan du bo ensam, men föräldrarna måste ingå alla avtal. Föräldrarna är underhållsskyldiga tills dess att du fyller 18 år. Går du i skolan efter denna tidpunkt, är de underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst till dagen du fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.

Om du flyttar hemifrån för att gå i gymnasiet på annan ort kan du få inackorderingsbidrag om den utbildning du vill gå inte finns på din hemort. Hur mycket du får beror på hur långt det är mellan ditt föräldrahem och skolan. Om du ska gå i en friskola, på folkhögskola eller en riksinternatskola ska du ansöka om bidraget hos CSN, Centrala Studiestödsnämnden. Ska du gå i en kommunal gymnasieskola ska du ansöka om bidraget hos din hemkommun.


Har du en annan fråga du vill ha svar på? 

Senast uppdaterad: 20 jan 2017