5 vanliga frågor om behörighet

Vad krävs för att komma in på ett program? Vad är skillnaden på streck och F i betyg? Och vad händer om man saknar behörighet? Här får du svaren.

tjej med böcker

Att börja plugga på gymnasiet är ett stort steg och du har en del val du måste göra. Det kan vara klurigt att veta om du faktiskt har all den rätta kunskapen och behörigheten för just det program du vill gå. Vi har listat fem vanliga frågor om behörighet för att du ska känna dig lite mer säker när det är dags för dig att ansöka till gymnasiet.

1. Vad krävs för att komma in på det gymnasieprogram jag vill gå?

För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och godkända betyg i minst fem andra ämnen. Det innebär att det krävs godkända betyg i sammanlagt åtta ämnen. 

För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och godkända betyg i minst nio andra ämnen. Det innebär att det krävs godkända betyg i sammanlagt tolv ämnen. 

För ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. 

För naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ska tre av de nio övriga godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi. För estetiska programmet är de nio ämnena valfria.

2. Vad gör man om man inte är behörig till gymnasiet?

Är du inte godkänd i de ämnen du behöver för att komma in på det gymnasieprogram du vill? Ingen fara! Då har du chansen att gå på introduktionsprogrammet för att läsa upp dina betyg. Det finns fyra olika inriktningar: programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Vilken inriktning du väljer beror på din egna situation, vilka ämnen du behöver plugga upp och vilka mål du har med din utbildning. 

Det är viktigt att göra ansökan till ett introduktionsprogram tillsammans med en SYV då hen behöver kontrollera att du är behörig till inriktningen du vill gå. Sedan behöver din SYV ordna vissa bilagor för att din ansökan ska vara komplett.

Här kan du hitta skolor med introduktionsprogrammet

3. Söker du in till gymnasiet på ett färdighetsprov?

Har du sökt in till ett estetiskt program, en engelskspråkig utbildning eller en specifik spetsutbildning? Då kommer du att få göra ett färdighetsprov! Att göra ett färdighetsprov innebär att du visar upp hur mycket du redan kan om den utbildningen som du söker in till. Om du söker in till en engelskspråkig utbildning kan färdighetsprovet innebära att du får göra ett språktest. På det estetiska programmet kan ett färdighetsprov se lite olika ut beroende på vilken inriktning du har sökt, men det kan innebära att du utför ett färdighetsprov i dans, sång eller teater. 

4. Vad är skillnaden mellan streck i en kurs och betyget F? 

Om du får ett streck i en kurs är detta för att läraren inte har nog med underlag för att du ska få ett betyg i kursen. Får du F i en kurs innebär detta att du är underkänd i kursen. För att ta examen från ett nationellt program behöver du läsa minst 2 500 poäng och av de måste 2 250 poäng vara godkända. Om du inte når dessa mål kan du istället få ett studiebevis. Detta bevis visar vilka ämnen du fått godkänt i. Om du har läst utökade kurser, alltså mer än 2 500 poäng, kan du se om det finns en chans att tillgodoräkna de kurserna, förutsatt att de kurserna du har streck i inte behövs för att ta examen. 

5. Vilka gymnasieprogram är högskoleförberedande? 

Om du vill ha möjlighet att plugga vidare efter gymnasiet? Då kan det vara bra att välja ett gymnasieprogram som är högskoleförberedande. Alla nationella program är högskoleförberedande. Från och med hösten 2023 ger både högskoleförberedande och yrkesprogram grundläggande behörighet. Du har därmed många valmöjligheter oavsett om du vill gå läsa en mer praktiskt eller en mer teoretisk utbildning! 

Petra Paulin

Petra Paulin

Studie- och yrkesvägledare (Visa mer)
Petra är utbildad studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet. Hon hjälper oss säkerställa att informationen på gymnasium.se är korrekt, om du ser Petras namn på en artikel betyder det att informationen har faktagranskats av henne. Hon har också hjälpt till att besvara många av de frågor du hittar i vårt forum "Fråga vår SYV". Petra valde att bli studie-och yrkesvägledare då hon ville hjälpa människor som befinner sig i en situation där de behöver ta ett beslut kring sitt framtida yrkesliv. (Mindre)

Om

Petra är utbildad studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet. Hon hjälper oss säkerställa att informationen på gymnasium.se är korrekt, om du ser Petras namn på en artikel betyder det att informationen har faktagranskats av henne. Hon har också hjälpt till att besvara många av de frågor du hittar i vårt forum "Fråga vår SYV". Petra valde att bli studie-och yrkesvägledare då hon ville hjälpa människor som befinner sig i en situation där de behöver ta ett beslut kring sitt framtida yrkesliv.

Annonser