Att välja gymnasieprogram kan vara svårt. Det finns mängder av program och inriktningar som ger dig olika möjligheter efter studenten. Kort och gott: något för alla!
För att förenkla beslutet och göra ett första urval kan du fundera på om du vill plugga vidare efter studenten eller inte. Om ett liv på högskola eller universitet lockar dig är det ett bra beslut att välja ett högskoleförberedande program då det förbereder dig inför att studera vidare.
Ett yrkesprogram ger dig också grundläggande behörighet till studier på universitet och högskola, men beroende på vad du vill studera kan ett högskoleförberedande program passa dig bättre.
Vad innebär det att ett program ger högskolebehörighet?
För att söka en utbildning på högskola eller universitet krävs något som kallas för grundläggande behörighet. Det betyder att du behöver ha vissa förkunskaper för att kunna bli antagen. Grundläggande behörighet innebär att du har:
- Godkänt i minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng
- Ett godkänt gymnasiearbete
- Godkänt i Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3.
- Godkänt i Engelska 5 och 6
- Godkänt i Matematik 1b eller 1c
Tidigare var det bara högskoleförberedande program som innehöll de ämnen som behövs för grundläggande behörighet, men från och med hösten 2023 ger även yrkesprogram grundläggande behöriget.
Särskild behörighet - välj ett gymnasieprogram som ger dig rätt behörighet
Det är vanligt att högskole- och universitetsprogram har specifika behörighetskrav utöver grundläggande behörighet. Det kallas särskild behörighet och innebär ofta att du behöver ha läst vissa gymansiekurser samt fått godkänt i dem. Om du redan nu vet att du vill bli t.ex. läkare räcker inte Matematik 1, utan du behöver ha godkänt i Matematik 4.
Om du har siktet inställt på en specifik utbildning redan nu kan det vara bra att tillsammans med din SYV gå igenom behörighetskraven och se vilket gymnasieprogram som ger dig bäst förutsättningar för att bli antagen.
Vilka program är högskoleförberedande?
Om du vet att du vill läsa ett brett program som ger dig möjlighet att plugga vidare efter studenten ska du välja något av de här:
- Ekonomiprogrammet (EK)
- Estetiska programmet (ES)
- Humanistiska programmet (HU)
- International Baccalaureate (IB)
- Naturvetenskapsprogrammet (NA)
- Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)
- Spetsutbildning
- Teknikprogrammet (TE)
Vad händer om mitt program inte är högskoleförberedande, men jag vill plugga vidare?
Det är många högskole- och universitetsstudenter som inte har läst ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Ett yrkesprogram ger dig grundläggande behörighet, men du kan behöva lägga till kurser för att uppnå den särskila behörigheten som krävs för just den utbildning som du vill gå.
Jag vill inte plugga vidare efter gymnasiet, måste jag läsa ett yrkesprogram då?
Självklart inte! Fördelen med att läsa ett yrkesförberedande program om du inte vill plugga vidare efter studenten är att du har de kunskaper som krävs för att börja jobba direkt. Men om du vill läsa ett högskoleförberedande program, men ändå inte är lockad av att plugga vidare är det såklart också en bra väg att gå. Det är många som jobbar inom det område de läser på gymnasiet, trots att de inte gått ett yrkesprogram. T.ex. är det många som jobbar inom ekonomi eller estetiska yrken direkt efter studenten.
Det kan vara bra att veta att du inte måste läsa på en högskola eller universitet för att plugga vidare efter gymnasiet. Det finns mängder av kortare utbildningar (oftast två år) på yrkeshögskolor som blandar undervisning med långa praktikperioder, liksom yrkeskurser på folkhögskolor där du kan bli t.ex. journalist, guldsmed eller socialpedagog på ett år.
