Program
Ämne/inriktning
Ort

10 frågor och svar om gymnasievalet

Frågor och svar om gymnasievalet

1. Vad betyder det preliminära antagningsbeskedet?

Den preliminära antagningen till gymnasiet
Den preliminära antagningen görs i mitten av april och grundar sig på höstterminsbetyget i årskurs nio. Att det är en preliminär antagning betyder att den är förberedande och garanterar dig inte en plats på ditt valda gymnasieprogram.

Den slutgiltiga antagningen till gymnasiet
När det blir dags för den slutgiltiga antagningen till gymnasiet kommer den att baseras på grundval av slutbetyget från årskurs nio. Och i början av juli kommer den slutgiltiga antagningen att skickas hem till dig, det gäller även dig som inte blivit antagen. Läs noga igenom den information du fått hemskickad innan det blir dags att svara via webben för gymnasieantagningen för din kommun.

När du gjort ditt svar på nätet måste du skriva ut dina svar, få målsmans underskrift för att sedan posta iväg. Har du inte fått något slutgiltigt besked under den andra veckan i juli måste du ta kontakt med gymnasieantagningen i din kommun.

2. Kan man hantera gymnasieantagningen via webben?

När det är dags att göra ditt gymnasieval kommer du få ett lösenord hemskickat i januari. Detta gäller dig som är elev i någon av landets grundskolor. Om du är bokförd i länet men inte går i skolan kan du ringa din hemkommun för att få ett lösenord. Med hjälp av ditt lösenord loggar du in på webben för gymnasieintagning i din kommun för att fylla i dina gymnasieval. När du gjort de val du vill göra, skriver du ut din ansökan. Både du och din vårdnadshavare måste sedan skriva på din ansökan.

3. Hur kan jag rangordna mina val till gymnasiet?

När du fyller i din ansökan till gymnasiet måste du rangordna de olika valalternativen. Alltså, det du vill läsa först sätter du som alternativ ett, det du näst helst vill komma in på som alternativ två och så vidare. Din ansökan till gymnasiet baseras sedan på vilken meritpoäng du har, alltså dina betygspoäng. Du kan bara komma in på ett av de val du gjort.

Om du kommer in på ditt förstahandsval stryks de andra valen du gjort och kommer du in på ditt andrahandsval sätts du automatiskt som reserv på ditt förstahandsval och de val du rangordnat lägre stryks då.

4. Kan jag ändra i min ansökan?

Ja, det går faktiskt att ändra sin ansökan till gymnasiet från och med mitten av april till mitten av maj ungefär. Du gör då om samma procedur som tidigare och eftersom du redan lämnat in en underskriven ansökan till gymnasiet så är det bara detta sista val som gäller vid den slutgiltiga intagningen. Om du är nöjd med det val du gjorde i februari ska du inte göra något alls.

5. Sugen på att studera på annan ort?

Godkända gymnasiefriskolor har riksintag, vilket innebär att du kan söka skolan oavsett vilken kommun du bor i eller om kommunen du bor i redan har en motsvarande gymnasieutbildning. Det finns även riksgymnasium som riktar sig till elever med funktionshinder. Ta reda på om du får inackorderingstillägg från CSN om du söker en gymnasieutbildning som redan finns i din hemkommun. Det är inte alltid tillägget betalas ut i sådana fall.

6. Söker du in till gymnasiet på ett färdighetsprov?

Ett färdighetsprov kommer du att få göra som har sökt in till ett estetiskt program, en engelskspråkig utbildning eller en specifik spetsutbildning som kräver att du visar upp dina kunskaper i ämnet. Att göra ett färdighetsprov innebär att du visar upp hur mycket du redan kan om den utbildningen som du söker in till. Om du söker in till en engelskspråkig utbildning kan färdighetsprovet innebära att du får göra ett språktest, på det estetiska programmet kan ett färdighetsprov se lite olika ut beroende på vilken inriktning du har sökt.

För dig som har sökt till ett gymnasieprogram där ett färdighetsprov ska göras så kommer du i slutet av februari eller i början av mars att bli kallad till prov av skolan som du sökt till. Skull det vara så att du väljer att lägga till en utbildning som kräver färdighetsprov under omvalsperioden kommer du istället att bli kallad i slutet av maj eller i början av juni.

7. Vill du plugga på svenska skolan utomlands?

Vad spännande att du har planer på att plugga utomlands! För dig som är nyfiken på hur det är att plugga utomlands men gå på en svenska skola finns det flera olika alternativ.

Vill du söka till en svensk utlandsskola ska du höra av dig till den skola du vill gå i för att ansöka om en plats där. Det är främst skolan du söker till som väljer om du ska få gå där eller inte. Du kan även ta hjälp av STS, EF eller Rotary som är förmedlingar i Sverige som hjälper dig med din gymnasieansökan. Du kan läsa mer om svenska skolan utomlands här. 

8. Kan man söka in till svenskt gymnasium med utländskt grundskolebetyg?

Om du har gått på grundskolan utomlands men vill gå på gymnasiet i Sverige så kommer du att söka in med utländska betyg. Dessa betyg kan inte jämföras med de betygen man får ifrån svensk grundskola och dina betyg kommer därför att behöva prövas i så kallad ”fri kvot”.

För att du med betyg ifrån utlandet ska vara behörig på ett svenskt gymnasieprogram krävs att du är godkänd i svenska eller svenska som andraspråk (svenska undantaget för IB), engelska och matematik. Beroende på vilket program du har sökt så finns det krav på att man ska ha läst ett visst antal ämnen, en så kallad särskild behörighet. Om du har ett grundskolebetyg från   Finland, Danmark, Norge och Island behöver du inte betyg i svenska för att uppnå behörighet. Ni kan läsa mer om att söka till en svensk gymnasieskola med utländska betyg här. 

9. Hur söker du om du har särskilda behov, t.ex. läs- och skrivsvårigheter?

En person med till exempel dyslexi behöver stöd och lämplig anpassning och gymnasieskolor kan därför behöva ta fram individuella studieplaner. Läs- och skrivsvårigheter kan inte botas, men genom att läsa böcker och lyssna på talböcker förbättras förmågan med små steg.

Många gymnasieskolor har speciallärare och pedagoger som hjälper elever med dyslexi. På några skolor finns det till exempel skivstudios och hjälpmedel, och på vissa finns det särskilda dyslexiklasser. Ta kontakt med skolor du är intresserad av och förklara vad du behöver ha hjälp med och fråga om de har hjälpmedel och speciallärare. De särskilda dyslexiklasserna är väldigt få men det finns fler skolor som har särskilda dyslexienheter.

10. Hur får jag lösenord för att kunna göra en gymnasieansökan?

Du som går i årskurs 9 kommer att få ditt lösenord hemskickat under v. 3. Du som vill söka om och börja ett nytt gymnasieprogram kan kontakta din studie- och yrkesvägledare. Du som inte har en studie- och yrkesvägledare mailar till Gymnasieantagningen och ber om att få ett lösenord.


Har du en annan fråga du vill ha svar på? 

Senast uppdaterad: 24 jan 2017