Riksrekryterande gymnasieprogram, frisök och riksintag - vad är egentligen skillnaden? Nedan förklarar vi vad de olika begreppen betyder och hur du går tillväga för att hitta ett gymnasieprogram som är riksrektyterande eller har riksintag!
Riksrekryterande gymnasieprogram
En gymnasieskola kan ansöka om att bli riksrekryterande om det finns nationell efterfrågan och nationellt intresse av utbildningen. Ett nationellt intresse innebär att utbildningen anses ge kunskaper och färdigheter som efterfrågas nationellt, men som inte erbjuds i tillräcklig omfattning i nuläget och behövs för att bevara specifika yrken eller yrken som är angelägna i samhället.
Både kommunala skolor och friskolor kan ansöka om att få anordna riksrektyterande gymnasieprogram. En fristående gymansieskola (med enskild huvudman) ansöker till Skolinspektionen och en kommunal skola (med offentlig huvudman) ansöker till Skolverket.
Ett riksrekryterande gymnasieprogram får du söka till oavsett i vilken kommun du bor i. Du söker då gymnasieutbildningen på samma villkor som eleverna i den kommun din gymnasieutbildning finns. Blir du antagen till gymnasieprogrammet är din hemkommun då också skyldig att betala elevavgiften (skolpeng) till den gymnasieskola du väljer att gå.
Det finns sju riksrektyrerande gymnasieprogram som är inriktade på specifika yrkesområden:
- Flygteknikerutbildning
- Gymnasieingenjörsutbildning
- Marinteknikerutbildning
- Sjöfartsutbildning
- Samiska näringar
- Tågteknikerutbildning
- Yrkesdansarutbildningen
Utöver programmen ovan är även RIG (Rikdsidrottsgymnasium), spetsutbildningar och vissa särskilda varianter riksrektyterande.
Vad är frisök?
Frisök innebär en utökad möjlighet för elever att söka gymnasieutbildning på nationellt program i annan kommun än hemkommunen/samverkansområdet även om utbildningen finns där. Då gäller andrahandsmottagning, vilket innebär att eleven tas emot som sökande och erbjuds en plats om lediga platser uppstår. Först ska dock kommunens/samverkansområdets egna elever erbjudas ledig plats.
Frisök innebär dessutom att:
- Hemkommunen är skyldig att betala interkommunal ersättning och beloppet är högst hemkommunens belopp för detta.
- Hemkommunen är skyldig att stå för dagliga resor om eleven är berättigad till studiehjälp.
- Eleven inte har rätt till inackorderingsbidrag.
Följande undantag gäller vid frisök:
- Vid frisök är det inte möjligt för en kommun att ta emot elever i första hand förutom då det finns särskilda skäl.
- Det är inte möjligt för hemkommunen att åta sig att betala för att elever ska tas emot i första hand.
Riksintag
Fristående gymnasieskolor har riksintag, vilket innebär att du kan söka skolan oavsett vilken kommun du bor i eller om kommunen du bor i redan har en motsvarande gymnasieutbildning. Det finns även riksgymnasium som riktar sig till elever med funktionshinder. Ta reda på om du får inackorderingstillägg från CSN om du söker en gymnasieutbildning som redan finns i din hemkommun. Det är inte alltid tillägget betalas ut i sådana fall.
Hitta alla gymansieskolor och program med riksintag här!
Studiehjälp på gymnasiet
För dig under 20 år finns möjlighet till studiehjälp under gymnasiet. Ta reda på vilken studiehjälp du har rätt till under gymnasiet.
Att söka till gymnasiet
Hur går det egentligen till när det är dags att söka till gymnasiet? När sker det? Hur gör jag?
Mer om skollagen
År 2011 trädde en ny skollag igenomför att ännu tydligare kunna vägleda hur gymnasieskolor ska styras.
Friskolor på gymnasiet
Det finns olika typer av friskolor på gymnasienivå. Här berättar vi mer om vad begreppet gymnasiefriskola innebär.
