Svara på vår undersökning gymnasievalsrapporten och ha chans att vinna biobiljetter! 📽️ Gör undersökningen här!

Studerande ungdomar
23 feb 2023

Högskolebehörighet och meritpoäng

Här kan du läsa om behörighet för högskola och universitet. Du guidas genom urvalsprocessen och lär dig att skilja på grundläggande behörighet och särskild. Du får även lite tips på vad du bör ha i åtanke när du väljer gymnasieprogram för att dina chanser att bli antagen ska bli så stora som möjligt.

Grundläggande behörighet

För att läsa på universitet och högskola krävs det att du har grundläggande behörighet. Du har grundläggande behörighet om du har något av följande:

  • Godkänt i minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng, ett godkänt gymnasiearbete samt godkänt i svenska 1,2 och 3/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 6 och Matematik 1.
  • Godkänt på 90 procent av kurserna på en fullständig gymnasial vuxenutbildning.
  • En utbildning från en folkhögskola som ger grundläggande behörighet.
  • En utländsk motsvarighet till gymnasieutbildning.


Om du inte har grundläggande behörighet från gymnasieskolan måste du komplettera din utbildning genom studier på kommunal vuxenutbildning, komvux, eller på folkhögskolan. Din kommun kan hjälpa dig om du behöver komplettera dina betyg.

Särskild behörighet

Många universitets- och högskoleutbildningar kräver mer än grundläggande behörighet. På vissa Naturvetenskapliga högskoleutbildningar kan till exempel specifika kurser i Biologi, Kemi eller Fysik behövas. Andra utbildningar kan kräva att du har viss arbetslivserfarenhet. Om du redan vet vad du vill bli kan du prata med din SYV för att se vilka ämnen du behöver läsa för att få behörighet till rätt utbildning. Var noga med att kolla upp om din blivande gymnasieskola kan erbjuda dig dessa kurser.

Bara vissa kurser på gymnasiet ger meritpoäng

Ämnen som moderna språk, engelska, och matematik kan ge extra meritpoäng vid urval. De är olika för olika gymnasieutbildningar och kan ses som fördjupning eller specialisering i relevanta gymnasiekurser, som inte är behörighetsgivande. Som sökande kan du få maximalt 2,5 meritpoäng. De nya antagningsreglerna berör också elever på grundskolan. De som väljer andra språk än engelska i grundskolan kan ha nytta av det senare på gymnasieskolan eftersom språk är ett av de ämnen som ger extra meritpoäng.

Meritvärdering och urval

När du vet att du är behörig till en utbildning är det fritt fram att söka, Om det är fler sökande än platser på en utbildning görs ett urval på de sökandes meriter. Dina meriter är dina gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg. Det kan också vara resultatet på högskoleprovet.

Urval och antagning

Elever som söker med sina betyg delas in i olika kvotgrupper vid urvalet. Såhär ser indelningen ut för betygsgruppen, den grupp de flesta hamnar i.

Grupp 1. Den här gruppen kallas direktgruppen och där hamnar de med slutbetyg från gymnasieskolan. Även de med slutbetyg från komvux, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser komvux, ingår i direktgruppen.

Grupp 2. Det här är en kompletteringsgrupp där alla som kompletterar på komvux för att få behörighet hamnar. Även de som gjort en prövning i gymnasieskolan hamnar i kompletteringsgruppen.

Efter att de sökande delats in i dessa olika grupper tas en tredjedel av platserna från Grupp 2 och läggs över i Grupp 1. Det innebär att det är enklare att bli antagen till högskolan om man är i direktgruppen (Grupp 1).  Utifrån ovanstående riktlinjer beslutar sedan varje högskola hur platserna ska fördelas på de utbildningar högskolan erbjuder.

Hur väljer jag rätt gymnasieprogram?

Förutom betygsgruppen finns också  andra urvalgrupper, till exempel alternativt urval och högskoleprovet. Du har alltså fortfarande en chans att bli antagen, även om du inte kommer in på dina gymnasiebetyg. Däremot kommer dina chanser vara som störst om du hamnar i direktgruppen. Därför är det bra om du redan i gymnasiet väljer ett program med rätt kurser, eller väljer till rätt kurser under gymnasieutbildningen.

Källa: Skolverket, UHR

Gå till den här sidan på arabiska اذهب إلى هذه الصفحة باللغة العربية

View this page in English


Olika gymnasieexamen

Beroende på vilket typ av gymnasieprogram du läser kan du få två olika typer av examen när du går ut gymnasiet.

Jag vill ha koll!

Högskolebehörighet & meritpoäng

Vad krävs för att läsa på universitet/högskola efter gymnasiet? Och vad är egentligen meritpoäng?

 Ta reda på det


Om du fått F i betyg

Vad ska du göra om du känner att du har svårt att hänga med i skolan och riskerar ett F?

 Jag vill veta

Allt om gymnasiebetyg

Här hittar du allt från A-F! Så fungerar betygen på gymnasiet.

Läs mer här


Senast uppdaterad: 23 feb 2023

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad: 2017-06-09

Gymnasiearbete på yrkesprogram

Gymnasiearbete i en yrkesexamen ska visa att du är förberedd för arbete inom ett det yrke du utbildar dig till (till exempel frisör, djurskötare, elektriker, florist, servitör eller betongarbetare) och ska pröva din förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Du planerar, genomför och utvärderar din uppgift. Arbetet kan också utformas så att det ger möjlighet att prö ...
Läs mer
Senast uppdaterad: 2023-04-18

Allt du behöver veta om antagning och ansökan till gymnasiet

Har du frågor eller funderingar om hur det går till när du ska söka till gymnasiet, eller vill du veta mer om hur antagningspoäng fungerar och vad det kan tänkas krävas för att du ska komma in på din drömutbildning? Du hittar svar på alla dessa frågor här nedan.  Hur går det egentligen till när det är dags att söka till gymnasiet? När sker det? Hur gör jag?
Läs mer
Senast uppdaterad: 2022-11-11

Vad betyder extra anpassningar i gymnasiet? 

Extra anpassningar är ett stöd du får i första hand om du har svårt att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om vad stödet innebär och vad du har rätt till som elev.

Läs mer
Öppet hus-kalender
maj 2023
mån
tis
ons
tor
fre
lör
sön
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11