Här kan du läsa om behörighet för högskola och universitet. Du guidas genom urvalsprocessen och lär dig att skilja på grundläggande behörighet och särskild. Du får även lite tips på vad du bör ha i åtanke när du väljer gymnasieprogram för att dina chanser att bli antagen ska bli så stora som möjligt.
Grundläggande behörighet
För att läsa på universitet och högskola krävs det att du har grundläggande behörighet. Du har grundläggande behörighet om du har något av följande:
- Godkänt i minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng, ett godkänt gymnasiearbete samt godkänt i svenska 1,2 och 3/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 6 och Matematik 1.
- Godkänt på 90 procent av kurserna på en fullständig gymnasial vuxenutbildning.
- En utbildning från en folkhögskola som ger grundläggande behörighet.
- En utländsk motsvarighet till gymnasieutbildning.
Om du inte har grundläggande behörighet från gymnasieskolan måste du komplettera din utbildning genom studier på kommunal vuxenutbildning, komvux, eller på folkhögskolan. Din kommun kan hjälpa dig om du behöver komplettera dina betyg.
Särskild behörighet
Många universitets- och högskoleutbildningar kräver mer än grundläggande behörighet. På vissa Naturvetenskapliga högskoleutbildningar kan till exempel specifika kurser i Biologi, Kemi eller Fysik behövas. Andra utbildningar kan kräva att du har viss arbetslivserfarenhet. Om du redan vet vad du vill bli kan du prata med din SYV för att se vilka ämnen du behöver läsa för att få behörighet till rätt utbildning. Var noga med att kolla upp om din blivande gymnasieskola kan erbjuda dig dessa kurser.
Bara vissa kurser på gymnasiet ger meritpoäng
Ämnen som moderna språk, engelska, och matematik kan ge extra meritpoäng vid urval. De är olika för olika gymnasieutbildningar och kan ses som fördjupning eller specialisering i relevanta gymnasiekurser, som inte är behörighetsgivande. Som sökande kan du få maximalt 2,5 meritpoäng. De nya antagningsreglerna berör också elever på grundskolan. De som väljer andra språk än engelska i grundskolan kan ha nytta av det senare på gymnasieskolan eftersom språk är ett av de ämnen som ger extra meritpoäng.
Meritvärdering och urval
När du vet att du är behörig till en utbildning är det fritt fram att söka, Om det är fler sökande än platser på en utbildning görs ett urval på de sökandes meriter. Dina meriter är dina gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg. Det kan också vara resultatet på högskoleprovet.
Urval och antagning
Elever som söker med sina betyg delas in i olika kvotgrupper vid urvalet. Såhär ser indelningen ut för betygsgruppen, den grupp de flesta hamnar i.
Grupp 1. Den här gruppen kallas direktgruppen och där hamnar de med slutbetyg från gymnasieskolan. Även de med slutbetyg från komvux, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser komvux, ingår i direktgruppen.
Grupp 2. Det här är en kompletteringsgrupp där alla som kompletterar på komvux för att få behörighet hamnar. Även de som gjort en prövning i gymnasieskolan hamnar i kompletteringsgruppen.
Efter att de sökande delats in i dessa olika grupper tas en tredjedel av platserna från Grupp 2 och läggs över i Grupp 1. Det innebär att det är enklare att bli antagen till högskolan om man är i direktgruppen (Grupp 1). Utifrån ovanstående riktlinjer beslutar sedan varje högskola hur platserna ska fördelas på de utbildningar högskolan erbjuder.
Hur väljer jag rätt gymnasieprogram?
Förutom betygsgruppen finns också andra urvalgrupper, till exempel alternativt urval och högskoleprovet. Du har alltså fortfarande en chans att bli antagen, även om du inte kommer in på dina gymnasiebetyg. Däremot kommer dina chanser vara som störst om du hamnar i direktgruppen. Därför är det bra om du redan i gymnasiet väljer ett program med rätt kurser, eller väljer till rätt kurser under gymnasieutbildningen.
Källa: Skolverket, UHR
Gå till den här sidan på arabiska اذهب إلى هذه الصفحة باللغة العربية
Olika gymnasieexamen
Beroende på vilket typ av gymnasieprogram du läser kan du få två olika typer av examen när du går ut gymnasiet.
Högskolebehörighet & meritpoäng
Vad krävs för att läsa på universitet/högskola efter gymnasiet? Och vad är egentligen meritpoäng?
Om du fått F i betyg
Vad ska du göra om du känner att du har svårt att hänga med i skolan och riskerar ett F?
