Dags för slutbetyg i årskurs 9 – det här ska du tänka på

Snart väntar ett nytt äventyr för dig som går i nian, men innan du lämnar grundskolan väntar ett slutbetyg. Här har vi samlat allt du behöver tänka på inför slutbetyget. 

För dig som går i årskurs nio börjar det bli dags att få ett slutbetyg. Slutbetyget är det betyg som ska sammanfatta hur du har presterat i de olika ämnena som du läst och det är med slutbetyget som du kommer söka vidare till gymnasiet.

Läs mer om gymnasiebehörighet

Slutbetyget skiljer sig från betygen du fått innan

Du har fått betyg sedan du gick i årskurs sex. Då fick du ditt första betyg i slutet på höstterminen. I vissa fall kan en rektor ha bestämt att betygen sätts redan från årskurs fyra. Oavsett vilket har du sedan dess fått ett nytt betyg varje termin och de betygen kallas för terminsbetyg. Du får bara terminsbetyg i de ämnen som du har läst under den terminen.

När du kommer fram till vårterminen i årskurs nio har det blivit dags att få slutbetyg i stället för terminsbetyg. Slutbetyget sätts då i alla de ämnen du har läst.

Slutbetyget tittar på ämnena som helhet

I terminsbetygen som du har fått tidigare har läraren kanske inte alltid kunnat bedöma hela ämnet eftersom du inte har hunnit genomföra allt som ingått i ämnet. När läraren däremot ska sätta ett slutbetyg går läraren igenom ämnet som helhet, tittar på alla de kunskapskrav som du ska ha uppnått och gör en sammantagen bedömning.

Slutbetyget som sätts ska spegla de kunskaper du har när själva betygsättningen görs men läraren kan såklart även använda underlag från tidigare terminer för att få en helhetsbild av dina kunskaper. Ett nationellt prov väger ofta särskilt tungt i den sammantagna bedömningen men läraren kan inte motivera betyget bara utifrån dina resultat på nationella provet. Det du senast presterat spelar oftast större roll eftersom tanken med skolan är att du ska utvecklas.

📣 Tänk på!
Det är det sist satta betyget som gäller och även om du ibland har fått ett så kallat ”betyg” på ett prov eller en uppgift är det inte sant att läraren samlar de ”betygen” och att ditt slutbetyg skulle bli som ett medelvärde av dessa.


Du kan både höja och sänka dina betyg i nian

Eftersom slutbetyget ska spegla de kunskaper du har när betyget sätts kan du under årskurs nio både höja och sänka dina betyg. Den viktigaste poängen är den poängen du får under våren och i de ämnena som du läser under vårterminen kan du alltså både höja och sänka innan slutbetyget sätts.

📣 Tänk på!
De ämnena som du inte läser i nian kan du inte höja. Om du läst klart ett ämne under en tidigare termin, det vill säga att du avslutat det ämnet, har redan ett slutbetyg satts i det ämnet.


Det kan därför vara bra att prata med dina lärare och ta reda på vad som krävs för att du ska kunna höja dig i ett ämne. Det är också bra om du frågar vilka ämnen du inte längre kommer läsa i nian, så du inte tror att du kommer kunna påverka det betyget under sista året.

Här kan du som är orolig för dina betyg läsa mer!

Räkna ut ditt meritvärde

Meritvärdet är summan av dina 16 eller 17 bästa slutbetyg från grundskolan. 17 gäller om du har läst moderna språk. Det högsta meritvärdet du kan få är 340 om du läst moderna språk, annars är det 320 som är det högsta.

Här kan du räkna ut ditt meritvärde

Vanliga frågor

  • Slutbetyget är det betyg du får när du läst färdigt ett ämne. Slutbetyget sammanfattar hur du har presterat i ämnet som du läst och det är med slutbetyget som du kommer söka vidare till gymnasiet.

  • Slutbetyget i ett ämne får du när du läst klart ämnet. Det innebär att du kan få ett slutbetyg redan i årskurs åtta, om det är så att du inte kommer läsa det ämnet mer. Oftast får du dina slutbetyg under vårterminen i årskurs nio.

  • Det är läraren i de olika ämnena som sätter slutbetygen i grundskolan. Man utgår då från betygskriterierna och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet.

Petra Paulin

Petra Paulin

Studie- och yrkesvägledare (Visa mer)
Petra är utbildad studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet. Hon hjälper oss säkerställa att informationen på gymnasium.se är korrekt, om du ser Petras namn på en artikel betyder det att informationen har faktagranskats av henne. Hon har också hjälpt till att besvara många av de frågor du hittar i vårt forum "Fråga vår SYV". Petra valde att bli studie-och yrkesvägledare då hon ville hjälpa människor som befinner sig i en situation där de behöver ta ett beslut kring sitt framtida yrkesliv. (Mindre)

Om

Petra är utbildad studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet. Hon hjälper oss säkerställa att informationen på gymnasium.se är korrekt, om du ser Petras namn på en artikel betyder det att informationen har faktagranskats av henne. Hon har också hjälpt till att besvara många av de frågor du hittar i vårt forum "Fråga vår SYV". Petra valde att bli studie-och yrkesvägledare då hon ville hjälpa människor som befinner sig i en situation där de behöver ta ett beslut kring sitt framtida yrkesliv.
Wilma Abrahamsson Hjärne

Wilma Abrahamsson Hjärne

Digital Content Specialist (Visa mer)
Wilma arbetar som Digital Content Specialist på gymnasium.se. Hennes mål är att ta fram inspirerande innehåll som kan hjälpa framtida elever att göra rätt gymnasieval. Efter att ha studerat samhälle/kultur på gymnasiet läste hon bland annat socialt arbete vid Lunds Universitet och utbildade sig senare till Webbkommunikatör på Medieinstitutet i Stockholm. Utöver att skriva artiklar gillar Wilma att arbeta med kreativa uppgifter och sociala medier. Du hittar henne ofta som skribent på artiklar som handlar om gymnasiestarten och nationella proven. (Mindre)

Om

Wilma arbetar som Digital Content Specialist på gymnasium.se. Hennes mål är att ta fram inspirerande innehåll som kan hjälpa framtida elever att göra rätt gymnasieval. Efter att ha studerat samhälle/kultur på gymnasiet läste hon bland annat socialt arbete vid Lunds Universitet och utbildade sig senare till Webbkommunikatör på Medieinstitutet i Stockholm. Utöver att skriva artiklar gillar Wilma att arbeta med kreativa uppgifter och sociala medier. Du hittar henne ofta som skribent på artiklar som handlar om gymnasiestarten och nationella proven.

Annonser