Andelen obehöriga elever till gymnasiet ökar

Andelen obehöriga till gymnasiet ökar

Andelen som inte är behöriga till gymnasiet ökar från förra året. 14,4 procent av eleverna som lämnat grundskolan har inte behörighet att komma in på ett vanligt gymnasieprogram. Samtidigt ökar betygsklyftorna i skolan och gapet mellan de elever som lyckas och de som misslyckas har blivit mer påtagligt.

Siffror från Skolverket visar att 14 000 elever gick ut årskurs 9 i våras utan att ha behörighet till ett nationellt program i gymnasiet. 1998 var andelen 8,6 procent och i fjol hade den stigit till 13,1 procent.  Det betyder att andelen obehöriga fortsätter att stiga ännu mer i år, vilket är en oroande utveckling.

– Vi vet bland annat genom Arbetsförmedlingen att de ungdomar som inte har en avklarad gymnasieutbildning har avsevärt sämre arbetsmarknadsutsikter. Så att andelen obehöriga till gymnasieskolan ökar så mycket är naturligtvis inte bra, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Det är fortsatt killarna som klarar sig sämre än tjejer. Siffrorna visar att 16,1 procent av killarna inte är behöriga, jämfört med 12,7 procent av tjejerna. Skolverkets statistik visar att bland gruppen elever som kommer från andra länder och som varit i Sverige länge ökar andelen elever som blir behöriga till gymnasiet. När det gäller nyanlända är det färre elever än förra året som blir behöriga till gymnasiet.

– Det är fruktansvärt allvarligt för de eleverna, deras möjligheter att bygga ett liv med egenmakt, med försörjning, med möjlighet att nå sina drömmar, men också för samhällsekonomin i stort. Vi måste se till att vi får och ger varje individ verktyg för att bygga sitt liv så att de också kan vara med och bidra. Och den här trenden som fortsätter med dagens siffror, den förstör våra möjligheter att göra det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skillnaden mellan skolor har ökat

Samtidigt visar statistiken från Skolverket att niondeklassarnas snittbetyg blivit bättre och landade i våras på 217,1 poäng. Fler elever än tidigare får toppbetyg – A och B – och drar upp snittet, samtidigt som det är fler som misslyckas och får F eller streck.

– Likvärdigheten i svensk skola har försämrats under de senaste 15 åren. Framför allt har skillnaden mellan skolor ökat. Enligt IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) beror det främst på den ökade boendesegregationen. Ovanpå det har det fria skolvalet spätt på den bristande likvärdigheten, säger Anna Ekström.

Skolor får stöd

Skolverket förbereder nu en riktad satsning mot de skolor som är i störst behov av stöd.

– Det handlar om skolor som själva har svårt att vända utvecklingen. Vi kan hjälpa till att göra behovsanalyser, föreslå åtgärder och upprätta överenskommelser om personella och ekonomiska resurser, säger enhetschef Ulrika Lundqvist vid Skolverket.

Källa: Metro.sesr.se


Tips på andra artiklar:

Senast uppdaterad: 10 jun 2016

Du kanske också är intresserad av:

Stöd för särskilt begåvade elever

Publicerad: 2015-06-05

Elever som är särskilt begåvade misstas ofta för att vara krävande och stökiga och deras begåvning går på så sätt till spillo. Skolverket har tagit fram speciellt stödmaterial för att lärare och rektorer på ett bättre sätt ska kunna möta denna typ av elever på bästa sätt.

Läs mer

Varannan gymnasieelev är omotiverad

Publicerad: 2015-09-11

Hälften av dagens gymnasieelever saknar motivation och en av fyra har övervägt att avbryta studierna. Detta framkommer av en undersökning som Sveriges elevkårer och Lärarnas riksförbund har gjort.

Tags: Gymnasienytt
Läs mer

Internet är INTE kunskapens källa

Publicerad: 2015-09-15

Nej, åtminstone om man läser en delrapport av den senaste PISA-studien. Den visar nämligen att de elever som använder datorer och internet allra mest, också är de som presterar sämst på PISA-proven. Lärarnas riksförbund uppmanar till en satsning på såväl lärare och IT, och i den ordningen.

Läs mer

Kommentarer: