Mellan den 2 november och 11 december görs nationella prov i kärnämnena engelska, svenska och matematik i årskurs nio. Det innebär en period av mycket stress för eleverna, visar Gymnasium.se:s undersökning.
Under november 2015 genomfördes en undersökning på Gymnasium.se, med svarande i åldrarna 13-17 år, varav 63% gick i årskurs nio. Undersökningen visade att de flesta anser att det är viktigt att lyckas på de nationella proven – ”jätteviktigt”, säger 57%, medan ytterligare 36% upplever det som ganska viktigt.
- Om jag inte lyckas med det är jag misslyckad, uppger en elev.
- Jätte viktigt, detta är ju min karriär! Skriver en annan respondent.
Syftet med de nationella proven är främst att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls hos skolan, huvudmannen och på nationell nivå, enligt Skolverket. De nationella proven är med andra ord inte examensprov, utan ska ge läraren en bild av elevernas kunskaper och undervisningens kvalitet. Trots detta upplever nästan en av fyra elever att resultatet på nationella proven är direkt avgörande för vilket betyg eleven får i de olika ämnena. Ytterligare 63% svarar att betygen påverkas av de nationella proven.
- Beroende på vilket ämne det är eftersom att vissa lärare säger att det i princip utgör hela betyget medan andra lärare säger att det mest är en koll för dem och till viss del påverkar betygen, lyder en av kommentarerna till frågan.
- Hela ditt betyg hänger på nationella prov, svarar en annan elev.
Undersökningen visade också att hela 88% känner stress inför de nationella proven. Stressen grundar sig i en känsla av att proven påverkar betygen, uppger 85%. Men många skriver också att de nationella proven tar fokus från det övriga skolarbetet, vilket också bidrar till stress.
- När jag hade nationella proven förra året så var jag så stressad att jag inte kunde sova före skrivning, hade inte tid över till någonting annat. Jag tycker att man måste tänka på att vi som skriver fortfarande är barn, menar en elev.
Undersökningen genomfördes som en nätbaserad frågeenkät publicerad på Gymnasium.se under perioden 2-30 november 2015, med 1566 deltagare födda 1998-2002. Av dessa var majoriteten (63%) födda år 2000 och går alltså i årskurs nio.
[Facebook:like]