Från och med den 1 januari 2021 och fram till den 30 juni 2021 ställs alla nationella prov in, med undantag för provet i årskurs 3 i grundskolan. Vi har därför samlat information om det du behöver tänka på (och inte tänka på) kring de inställda proven.
I vanliga fall börjar det just nu bli dags att ladda upp inför vårens nationella prov. Men i år ser det lite annorlunda ut. Med tanke på den fortsatta situationen med covid-19 har Skolverket tagit beslutet att ställa in vårens nationella prov med några få undantag, till exempel för dom i årskurs 3 i grundskolan. Beslutet har tagits eftersom många skolor just nu är hårt ansträngda. Dessutom riskerar de nationella proven att utgöra en stor belastning på skolorna.
Så vad innebär detta för dig?
Att det inte blir några nationella prov under våren kan väcka många frågor för dig i gymnasiet. Vad händer med mina betyg? Kommer vi inte göra något prov överhuvudtaget? Vad innebär detta för min framtid? Men lugn i stormen – Skolverket kommer nämligen under våren att stötta skolorna med så kallade “betygshöjande bedömningsstöd”. Det innebär att de kommer erbjuda andra prov som lärare kan använda för att göra rättvisa bedömningar och för att kunna betygsätta på ett liknande sätt som förut.
“Nationella proven kan bara höja betyget, inte sänka det” = FALSKT
Det är en vanlig missuppfattning att “nationella proven endast kan höja betyget inte sänka det” vilket faktiskt inte riktigt stämmer. Som lärare använder man de nationella proven för att sätta betyg men man ska som lärare ändå använda allt det man vet om elevens kunskaper. Absolut, enligt Skolverket ska resultatet på de nationella proven “särskilt beaktas” när lärarna ska sätta ditt slutbetyg men tänk på att allt du gör under skolåret är minst lika viktigt.
Det kan kännas mentalt tufft om du, framförallt under sista året i gymnasiet, tänkt visa vad du verkligen kan genom de nationella proven. Men det är fortfarande upp till lärarna att se till så att de får det betygsunderlaget de behöver för att kunna sätta ett rättvist betyg. Och glöm inte att om du känner dig orolig eller osäker kring dina betyg kan du alltid prata med din lärare.
För dig som går i nionde klass
Om du går i nionde klass gäller precis samma sak för dig som för gymnasieeleverna. Dina lärare kommer ha fått annat material som de kan välja att använda för att få en ännu tydligare bild över dina kunskaper. Du kommer ha samma förutsättningar som de som sökt till gymnasiet åren innan dig.
Vad är nationella prov och varför gör man dom?
Nationella proven genomförs i normala fall i vissa utvalda ämnen i årskurs 3, 6 och 9, i gymnasiet och på komvux samt svenska för invandrare (SFI). Syftet med de nationella proven är att stödja lärarnas betygsättning. För att alla ska få samma möjlighet att visa sina kunskaper gör alla elever i Sverige samma prov. Resultaten på proven ger läraren en uppfattning om elevers styrkor och svagheter inom olika kunskapsområden och på så sätt kan man anpassa undervisningen så att eleven får med sig de kunskaper som saknas inför nästa termin eller årskurs. Man gör också nationella prov för att de ger en bra bild av kunskapsnivån bland eleverna i Sverige och en bild av hur undervisningen har fungerat.
Att genomföra ett nationellt prov kräver mycket planering från din skolas sida och eftersom många skolor nu måste planera sina verksamheter från dag till dag kan det bli en för stor utmaning att genomföra de nationella proven just nu. För att kunna erbjuda eleverna en plats att skriva proven på kan dessutom skolorna behöver samla större grupper av elever i samma rum eftersom ett nationellt prov än så länge inte får genomföras på distans. Detta kan i sin tur bidra till fortsatt och ökad smittspridning.
Vad händer nu?
Även om det kommer se lite annorlunda ut och trots att du inte kommer skriva ett “traditionellt” nationellt prov under våren så kommer du fortfarande ha samma chanser att visa dina lärare vad du kan och vad du lärt dig. Om du behöver tips och råd kring hur du ska fortsätta klara av dina studier på distans kan du läsa vår artikel om gymnasiet på distans här.