Så fungerar modersmålsundervisning på gymnasiet

Vill du läsa och få betyg i ditt modersmål på gymnasiet? Här hittar du information om hur undervisningen funkar och bra saker att tänka på när du väljer dina gymnasiekurser. 

Kille med ryggsäck

Om dina föräldrar har ett annat språk än svenska som modersmål och som ni pratar hemma så kan du ha rätt till modersmålsundervisning. Det finns modersmålsundervisning både i grundskolan och på gymnasiet. Du måste inte ha läst modersmål i grundskolan för att få göra det på gymnasiet, men du behöver kunna språket ganska bra sedan innan. 

Men hur är det med betyg i modersmål för att söka till gymnasiet? Hur funkar gymnasiekurser i modersmål? Är det samma sak som moderna språk? Och får man meritpoäng? Alla de här frågorna kommer du få svar på i den här artikeln. 

Att söka till gymnasiet med betyg i modersmål 

När du söker till gymnasiet söker du med ditt meritvärde. Om du läst ämnet modersmål i högstadiet och fått betyg räknas det in i ditt meritvärde om det är ett av dina 16 bästa betyg. Meritvärdet är summan av dina 16 bästa betyg, 17 om du har läst moderna språk (modersmål räknas inte som moderna språk). 

Räkna ut ditt meritvärde här 

Att läsa och få betyg i modersmål på gymnasiet 

Du kan läsa modersmål på gymnasiet oavsett om du har läst det i grundskolan eller inte. Det finns en nationell ämnesplan och betygskriterier för betygen A–F för modersmål på samma sätt som för alla andra ämnen du läser i gymnasiet. 

På gymnasiet finns kurserna

  • Modersmål 1, 100 poäng 
  • Modersmål 2, 100 poäng 
  • Modersmål – aktiv tvåspråkighet, 100 poäng 

Du kan läsa modersmål som

  • ersättning för moderna språk 
  • individuellt val 
  • utökad kurs. 

Modersmål, moderna språk och meritpoäng 

Moderna språk och modersmål är två olika ämnen med separata ämnesplaner och betygskriterier. Du lär dig språken på lite olika sätt. Om du läser både moderna språk och modersmål kommer du få två separata betyg (även om det skulle vara samma språk).  

Du kan läsa max 300 poäng (tre kurser) i ämnet modersmål. Dina poäng i modersmål räknas in i din gymnasieexamen och betygen räknas in i ditt snittbetyg. Däremot ger modersmål inte meritpoäng, till skillnad från moderna språk. 

För språk kan du få meritpoäng på gymnasiet för

  • Engelska 7 (1,0 meritpoäng) 
  • Moderna språk 3 (0,5 meritpoäng) 
  • Moderna språk 4 (1 meritpoäng) 
  • Moderna språk 5 (0,5 meritpoäng) 

Om ditt modersmål ges som moderna språk på skolan kan du få meritpoäng om 

  • du läser språket som moderna språk 
  • du gör prövning (“tentar av”) i språket som moderna språk. 

Moderna språk ingår i alla högskoleförberedande program. Du kan få byta ut moderna språk mot modersmål, men då får du alltså inte meritpoäng. Olika skolor kan erbjuda olika språk som moderna språk. Det är vanligast att du får välja mellan spanska, franska och tyska, men en del skolor erbjuder fler språk än så.  

Hitta skolor med högskoleförberedande program

Så fungerar modersmålsundervisning på gymnasiet


Då har du rätt till modersmålsundervisning 

För att du ska få läsa ditt modersmål på gymnasiet behöver det finnas vissa förutsättningar, både för dig som elev och för skolan. Det är rektorn som bestämmer om du kan få modersmålsundervisning. 

Förutsättningar för dig som elev 

För att du ska bli erbjuden modersmålsundervisning gäller det att

  • en eller båda dina föräldrar eller vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål 
  • ni pratar språket hemma 
  • du har goda kunskaper i språket. 

💡 Om du är adopterad och har ett annat modersmål än svenska behöver ni inte prata språket hemma för att du ska ha rätt till modersmålsundervisning. 

Förutsättningar för skolan 

För att du ska få undervisning i ditt modersmål måste även skolan ha rätt förutsättningar för att ge undervisningen. Då gäller det att

  • det finns minst fem elever på skolan (om det är en friskola) eller inom kommunen (om det är en kommunal skola) som har rätt till undervisningen i det språket 
  • eleverna själva vill få undervisning i språket 
  • det finns en lämplig lärare. 

Ibland gäller andra villkor 

Om du tillhör en nationell minoritet har du ännu starkare rätt till modersmålsundervisning. Då är det bara tre förutsättningar som behöver finnas. De är att  

  • du själv vill få undervisningen  
  • du har goda kunskaper i språket 
  • det finns en lämplig lärare. 

Det finns fem nationella minoritetsspråk i Sverige

  • finska 
  • jiddisch 
  • meänkieli 
  • romani chib 
  • samiska 

Vad händer om skolan inte har rätt förutsättningar? 

Om skolan inte har rätt förutsättningar kan det tyvärr bli så att du inte får undervisningen, även om du som elev har rätt förutsättningar. Det gäller till exempel om skolan inte har tillgång till en lärare som kan undervisa i språket. 

Om du vill läsa ditt modersmål på gymnasiet kan du kontakta din studie- och yrkesvägledare, kommunen eller den skola du är intresserad av och fråga vilka möjligheter som finns för ditt språk. 

🌍 Visste du att...  

… över 200 minoritetsspråk talas i Sverige, varav de största är 

  • arabiska 
  • finska 
  • somaliska 
  • dari 
  • persiska 
  • tigrinja 
  • BKS (bosniska, kroatiska, serbiska) 
  • polska 
  • turkiska 
  • spanska 


Vad lär jag mig i ämnet modersmål? 

Att vara flerspråkig är en stor fördel i många situationer i livet. Bara några exempel är när du reser, träffar nya människor eller söker jobb. Genom att läsa modersmål på gymnasiet kan du bland annat utveckla dina språkkunskaper och bli bättre och säkrare på att tolka mellan modersmål och svenska. 

En stor anledning till att elever ska få rätt att läsa modersmål är att modersmålet också kan vara viktigt för elevens personliga utveckling och identitet. Det kan till exempel hjälpa dig att förstå tradition och kultur kopplad till ditt modersmål. 

I ämnet modersmål på gymnasiet lär du dig bland annat det här: 

  • Att prata, lyssna, skriva och läsa på språket. 
  • Att skriva och läsa olika typer av texter. 
  • Att uttrycka olika tankar och känslor i tal. 
  • Historia, kultur och samhälle där språket talas. 
  • Att jämföra både språk och kultur med svenskan och Sverige. 
  • Att tolka från modersmål till svenska och tvärtom. 

Källor: skolverket.se, isof.se 

Vanliga frågor

Denice Karlsson

Denice Karlsson

Digital Content Manager (Visa mer)
Denice Karlsson jobbar som Digital Content Manager på gymnasium.se med visionen att hjälpa alla i Sverige att hitta rätt gymnasieutbildning. Med en stor passion för utbildning skriver Denice informativa och inspirerande artiklar om extra stöd, yrkesmöjligheter, studievägledning och andra gymnasierelaterade ämnen på gymnasium.se. Utöver skribent är hon även projektledare för sajtens årliga målgruppsundersökning Gymnasievalsrapporten. Denice bor och jobbar i Stockholm men kommer ursprungligen från Borlänge. Efter att ha studerat humanistiska programmet med inriktning språk på Hagagymnasiet i Borlänge studerade hon humaniora vid Uppsala universitet. Hon har en masterexamen i retorik och har även studerat kommunikation vid California State University i Fullerton, USA. Hennes favoritämnen i gymnasiet var moderna språk och latin. (Mindre)

Om

Denice Karlsson jobbar som Digital Content Manager på gymnasium.se med visionen att hjälpa alla i Sverige att hitta rätt gymnasieutbildning. Med en stor passion för utbildning skriver Denice informativa och inspirerande artiklar om extra stöd, yrkesmöjligheter, studievägledning och andra gymnasierelaterade ämnen på gymnasium.se. Utöver skribent är hon även projektledare för sajtens årliga målgruppsundersökning Gymnasievalsrapporten. Denice bor och jobbar i Stockholm men kommer ursprungligen från Borlänge. Efter att ha studerat humanistiska programmet med inriktning språk på Hagagymnasiet i Borlänge studerade hon humaniora vid Uppsala universitet. Hon har en masterexamen i retorik och har även studerat kommunikation vid California State University i Fullerton, USA. Hennes favoritämnen i gymnasiet var moderna språk och latin.
Petra Paulin

Petra Paulin

Studie- och yrkesvägledare (Visa mer)
Petra är utbildad studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet. Hon hjälper oss säkerställa att informationen på gymnasium.se är korrekt, om du ser Petras namn på en artikel betyder det att informationen har faktagranskats av henne. Hon har också hjälpt till att besvara många av de frågor du hittar i vårt forum "Fråga vår SYV". Petra valde att bli studie-och yrkesvägledare då hon ville hjälpa människor som befinner sig i en situation där de behöver ta ett beslut kring sitt framtida yrkesliv. (Mindre)

Om

Petra är utbildad studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet. Hon hjälper oss säkerställa att informationen på gymnasium.se är korrekt, om du ser Petras namn på en artikel betyder det att informationen har faktagranskats av henne. Hon har också hjälpt till att besvara många av de frågor du hittar i vårt forum "Fråga vår SYV". Petra valde att bli studie-och yrkesvägledare då hon ville hjälpa människor som befinner sig i en situation där de behöver ta ett beslut kring sitt framtida yrkesliv.

Annonser