Visa gymnasium.se som: Mobil

Tips inför gymnasievalet

Tips inför gymnasievalet

Två elever tipsar och berättar om gymnasiet

Det är inte lätt att veta hur man ska tänka kring gymnasievalet. Ibland kan det vara skönt att läsa om någon som redan går på gymnasiet och som kan komma med tips goda råd. Här nedan svarar två gymnasieelever på frågor om hur de tänkte kring sitt programval och hur det är att börja gymnasiet.

Hur avgörande är gymnasievalet?

Gymnasievalet är en jobbig process för många eftersom det kan kännas avgörande för framtida utbildningar eller jobb, samtidigt som det kan tyckas att framtiden ligger långt borta.

Gymnasievalet är avgörande beroende på om du vill studera på högskola eller söka arbete direkt efter din gymnasieutbildning. I stora drag finns det två grupper av gymnasieprogram: den ena har praktisk inriktning med inriktning mot arbete efter gymnasiet och den andra har en mer teoretisk inriktning med fokus på fortsatta studier efter studenten. Om du är osäker på ditt val rekommenderas ett bredare teoretiskt program med fler valmöjligheter.

Något som du bör tänka på när du gör ditt gymnasieval är välja program utefter dina egna intressen och inte utefter vad dina kompisar väljer för program. Det är inte säkert att ni fortsätter vara kompisar, och bara för att man är kompisar är det inte säkert att man är intresserade av samma ämnen. Istället får du chansen att lära känna en hel grupp med nya människor som kanske delar dina intressen!

Det är klart att framtiden ligger långt borta, men det betyder inte att de val du gör idag inte kommer att betyda någonting i framtiden. Tänk noga igenom ditt val.

Att pendla till gymnasiet

Restiden kan vara ett bra tillfälle att läsa läxa på eller bara ta det lugnt. Om man pendlar långt kan det vara en bra studietid, men miljön är inte alltid den bästa och det krävs mer koncentration än i skolan. Pendling kan också bara vara socialt.

Passar inte detta finns ett annat alternativ...

Att flytta inför gymnasiet

Du kommer närmare gymnasieskolan och får mer tid både på morgnarna och på kvällarna. Om det är många från gymnasieskolan som bor i området är det vanligt att man lagar mat eller pluggar tillsammans. För att klara ekonomin när man bor i egen lägenhet eller är inackorderad får man förutom studiebidraget på 1 050 kr/mån och ett inackorderingstillägg på 1 190-2 350 kr/mån. Ett hett tips är att göra upp en egen budget.

Hur mycket ansvar måste jag ta på gymnasiet?

Många av de elever vi mött har frågat oss om hur mycket ansvar man måste ta i gymnasiet. Självklart är det så att ansvaret ökar eftersom du är ansvarig för dina gymnasiestudier, ingen annan. Gymnasiet är frivilligt och du går det för din egen skull. Samtidigt är det nyttigt med mer ansvar, man "växer" in i det och mognar.

Vad gör jag om jag har svårt att hänga med under min gymnasietid?

Tillsammans med frågan angående ansvar kommer frågan om hur svårt det är på gymnasiet. Du har säkert hört skräckhistorier om hur jobbigt det är med prov och läxor. Faktum är att det är helt beroende på vilket program du väljer, vissa har mer läxor och prov än andra. Känner du någon gång att du inte riktigt hänger med eller att din gymnasieutbildning är för svår ibland, så tveka inte att fråga lärare om hjälp. Oftast finns det lärarledd personlig hjälp på gymnasieskolan. Utnyttja den!

En kalender kan stå på inköpslistan, eftersom den är jättebra att skriva upp både läxor och din fritid i. Försök att planera för att underlätta din studietid på gymnasiet.

Hur kommer jag in i en gymnasieklass?

Att komma in i en ny gymnasieklass kan vara svårt och jobbigt, men tänk på att det är lika för alla. Börjar du i klassen som en trevlig och positiv person kommer du antagligen att bli bemött likadant. Så gå in med en öppen inställning, alla är lika nervösa och spända. Det kan ta ett tag att komma in riktigt i sin nya klass. Det är värt det, för du får mycket tillbaka.

De som är så himla stora!

Ålderskillnaden på gymnasiet kan vara mer märkbar än vad den är i högstadiet. Man börjar som tonåring och går ut som ung vuxen med mer ansvar. Skillnaden beror på att dessa tre år ofta är väldigt utvecklande för varje enskild person. Tveka inte att ta kontakt med de äldre gymnasieeleverna, det är ju trots allt bara två år som skiljer er åt.

Om jag inte kommer in på gymnasiet?

Om betygen inte skulle räcka till, eller man inte är godkänd i något av kärnämnena, är det inte kört. På många gymnasieprogram finns det speciella platser för elever som har bra betyg men är underkända i ett kärnämne, platserna är dock få.

Det finns dessutom möjlighet att läsa upp icke-godkända gymnasiebetyg under ett eller flera år på Introduktionsprogrammet (IM). Där får man personlig hjälp i mindre grupper av välutbildad personal. Denna möjlighet finns för alla.

Om du hoppar av ett gymnasieprogram för att byta till ett annat kan du går kvar på ditt nuvarande program och vänta till nästa val, eller prata med rektorn om att få göra ett byte. Det är ALDRIG helt kört, det finns många olika vägar att gå och det finns många personer att ta hjälp av.

Stor eller liten gymnasieskola?

Fördelen med en större gymnasieskola är att där finns flera "sorters" elever som man kan umgås med, från olika program. Men nackdelen är att man inte kommer så nära de andra klasserna och det är lätt att man känner sig som en i mängden. Detta är väldigt individuellt. Är det färre elever på gymnasieskolan finns det också färre lärare, vilket gör att på en liten gymnasieskola kommer man ofta närmare lärarna.

Fördelarna med en liten skola är att alla känner alla och att det är lättare att få individuell hjälp. Men det finns ofta fler kurser att välja mellan, utöver programmet, på en större gymnasieskola.

Här kommer några tips från oss som varit med tidigare:

Besök de gymnasieskolor du är intresserad av, det ger en mer vardaglig inblick på hur det är att gå där som elev. Här följer några saker du kan tänka på inför besöket och fråga om:

  • Gymnasieutbildningens kursplan
  • Tidigare intagningspoäng på gymnasieutbildningen Ev. schema, kan ge en hint om upplägget.  Sammanhållning mellan klasserna samt mellan lärare och elever.
  • Kan du inte av någon anledning besöka din "drömskola" så ta tillfället i akt på gymnasiemässor, för där är de flesta skolor representerade.
  • Prata med studie- och yrkesvägledarna på din högstadieskola.
  • Till sist, glöm inte bort att utnyttja internet till att söka mer information om skolor, på Gymnasium.se kan du hitta massor med information om olika gymnasieskolor.
     

Informationstext av Nicole och Maria, Perstorp Gymnasium

» Till förstasidan för meny om gymnasiet 

Divider

BYTA GYMNASIESKOLA ELLER PROGRAM

Ångrar du ditt val av gymnasium eller gymnasieprogram? Här hittar du information om vad du ska göra om du inte trivs.

Jag vill veta mer!

HUR SÖKER JAG TILL GYMNASIET?

Här finns allt du behöver veta om hur du söker till gymasiet samlat!

Jag vill veta!

FRISKOLA

Det finns olika typer av friskolor på gymnasienivå. Här berättar vi mer om vad begreppet gymnasiefriskola innebär. 

Vad är det?

STUDIEHJÄLP

Studiebidrag behöver du inte ansöka om på gymnasiet, men det finns andra bidrag som du kan söka.  

Vad kan jag få?

INFÖR GYMNASIEVALET 

Är det något som är extra viktigt att tänka på innan en väljer gymnasium? Här får du svaren! 

Berätta mer!

Senast uppdaterad: 15 maj 2018

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad: 2019-04-10

Tidsplan för gymnasievalet 2019

Tidsplanen för gymnasievalet ser ungefär likadan ut var du än bor i Sverige, men de specifika datumen skiljer sig lite åt beroende på i vilken kommun/vilket län du bor i. Vi på gymnasium.se har därför samlat datumen för 2019 års gymnasieval, preliminär antagning, omval och slutlig antagning för hela Sverige på denna sida. Saknas någon ort/kommun i listan? Kontakta oss här!

Läs mer
Öppet hus-kalender
maj 2019
mån
tis
ons
tor
fre
lör
sön
29
30
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Tips för gymnasievalet