Visa gymnasium.se som: Mobil
Studerande ungdomar

Högskolebehörighet och meritpoäng

Här kan du läsa om behörighet för högskola och universitet. Du guidas genom urvalsprocessen och lär dig att skilja på grundläggande behörighet och områdesbehörighet. Du får även lite tips på vad du bör ha i åtanke när du väljer gymnasieprogram för att dina chanser att bli antagen ska bli så stora som möjligt.

Grundläggande behörighet

För att läsa på universitet och högskola krävs det att du har grundläggande behörighet. Du har grundläggande behörighet om du har:

  • Godkänt i minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng, ett godkänt gymnasiearbete samt godkänt i svenska 1,2 och 3/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 6 och Matematik 1.
  • Godkänt på 90 procent av kurserna på en fullständig gymnasial vuxenutbildning.
  • En utbildning från en folkhögskola som ger grundläggande behörighet.
  • En utländsk motsvarighet till gymnasieutbildning.
     

Om du inte har grundläggande behörighet från gymnasieskolan måste du komplettera din utbildning genom studier på kommunal vuxenutbildning, komvux, eller på folkhögskolan. Din kommun kan hjälpa dig om du behöver komplettera dina betyg.

Särskild behörighet

Många universitets- och högskoleutbildningar kräver mer än grundläggande behörighet. På vissa Naturvetenskapliga högskoleutbildningar kan till exempel specifika kurser i Biologi, Kemi eller Fysik behövas. Andra utbildningar kan kräva att du har viss arbetslivserfarenhet. Om du redan vet vad du vill bli kan du prata med din SYV för att se vilka ämnen du behöver läsa för att få behörighet till rätt utbildning. Var noga med att kolla upp om din blivande gymnasieskola kan erbjuda dig dessa kurser.

Bara vissa kurser på gymnasiet ger meritpoäng

Ämnen som moderna språk, engelska, och matematik kan ge extra meritpoäng vid urval. De är olika för olika gymnasieutbildningar och kan ses som fördjupning eller specialisering i relevanta gymnasiekurser, som inte är behörighetsgivande. Som sökande kan du få maximalt 2,5 meritpoäng. De nya antagningsreglerna berör också elever på grundskolan. De som väljer andra språk än engelska i grundskolan kan ha god nytta av det senare på gymnasieskolan eftersom språk är ett av de ämnen som ger extra meritpoäng.

Meritvärdering och urval

När du vet att du är behörig till en utbildning är det fritt fram att söka, Om det är fler sökande än platser på en utbildning görs ett urval på de sökandes meriter. Dina meriter är dina gymnasie-, komvux-, folkhögskole- eller högskolebetyg. Det kan också vara resultatet på högskoleprovet.

Urval och antagning

Från och med antagningen till högskolan under HT 2010 delas de sökande, som söker med sina betyg, in i olika kvotgrupper vid urvalet. Såhär ser indelningen ut.

Grupp 1. Denna grupp kallas direktgruppen och där hamnar de med slutbetyg från gymnasieskolan. Även de med slutbetyg från komvux, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser komvux, ingår i direktgruppen.

Grupp 2. Detta är en kompletteringsgrupp där alla som kompletterar på komvux för att få behörighet hamnar. Även de som gjort en prövning i gymnasieskolan hamnar i kompletteringsgruppen.

Efter att de sökande delats in i dessa olika grupper tas en tredjedel av platserna från Grupp 2 och läggs över i Grupp 1. Detta innebär att det är enklare att bli antagen till högskolan om man är i direktgruppen (Grupp 1).  Utifrån ovanstående riktlinjer beslutar sedan varje högskola hur platserna ska fördelas på de utbildningar högskolan erbjuder.

Det blir allt viktigare för högskolebehörigheten att välja gymnasieprogram

Redan i gymnasiet är det viktigt att du väljer rätt gymnasieprogram och kurser från början. Det är alltså inte det bästa alternativet att läsa in gymnasiekurser och ämnen i efterhand. Gör du det hamnar du i kompletteringsgruppen och har svårare att konkurrera med dem som direkt hamnade i direktgruppen.

Källa: Skolverket

Gå till den här sidan på arabiska اذهب إلى هذه الصفحة باللغة العربية

View this page in English

Divider

ALLT OM GYMNASIEBEHÖRIGHET

Vad krävs för att vara behörig till ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program?

 Berätta om behörigheter

OM DU FÅTT F I BETYG

Vad ska du göra om du känner att du har svårt att hänga med i skolan och riskerar ett F?

 Jag vill veta

ALLT OM GYMNASIEBETYG

Här hittar du allt från A-F! Så fungerar betygen på gymnasiet. 

 Jag vill ha koll

YRKESEXAMEN ELLER HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE EXAMEN

Beroende på vilket typ av gymnasieprogram du läser kan du få två olika typer av examen när du går ut gymnasiet. Vill du veta mer vad som krävs för de olika examen?

 Visa mig

Senast uppdaterad: 10 sep 2019

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad: 2019-10-31

Så fungerar det med högskolebehörighet på gymnasiet

Visste du att du inte måste gå ett högskoleförberedande program för att få högskolebehörighet? Vi förklarar vad som gäller och hur du kan få din högskolebehörighet – även om du går ett yrkesprogram!

Läs mer
Senast uppdaterad: 2019-11-22

Så fungerar prövning i åk 9

Om du vill plugga upp ett betyg eller saknar betyg i ett ämne har du rätt att göra något som heter prövning. Att göra en prövning betyder att du testar dina kunskaper i ett eller flera ämnen för att få ett betyg.

Läs mer
Senast uppdaterad: 2019-06-26

Vad betyder programförkortningarna?

Alla gymnasieprogram har förkortningar. Har du koll på vilken förkortning som hör till vilket program? Vi listar alla programförkortningar för de nationella gymnasieprogrammen! 

Läs mer

Utbildning för framgång!

Nacka gymnasium är en av Sveriges bästa kommunala gymnasieskolor. Skolan har 18 utbildningar och ett stort internationellt kontaktnät som tar dig ut i världen på språkutbyte, studieresor och internationella projekt. På NA och SA Utland läser du en termin vid en engelsk gymnasieskola utan att din studietid förlängs.

Öppet hus-kalender
januari 2020
mån
tis
ons
tor
fre
lör
sön
30
31
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
1
2
3
4
5
6
7
8
9