Gymnasiebetyg A-F

I den här artikeln går vi igenom hur betygssystemet A-F och kunskapskraven fungerar.

Gymnasiebetyg A-F

Sedan 2011 har vi betygssystemet A-F i Sverige. I varje ämnes kursplan har Skolverket formulerat ett tydligt syfte samt en beskrivning av hur ämnet bidrar till elevens utbildning. Kursplanen ska till viss del också redogöra för vad du kommer att få lära dig och vilka begrepp som ska ingå. Be gärna om kursplanen för din gymnasieutbildning för att få reda på mer. Då får du också reda på vad du behöver lära dig för att få ditt gymnasiebetyg.

A till F eller ett streck

På gymnasiet kan du få A-F i betyg. De fem stegen A-E betecknar godkända resultat och F betecknar icke godkänt resultat. Vilket betyg en elev kommer att få beror på hur väl eleven har nått upp till målen. Det finns mål uppsatta för det högsta (A), mellersta (C) och lägsta (E) betygssteget. De satta målen för dessa betygssteg är exakt lika för alla elever i Sverige.

Om eleven har mycket hög frånvaro och inte har deltagit i någon prövning kanske inte läraren kan ge eleven ett betyg. Då kan läraren dela ut ett streck. Det betyder att du varken är godkänd eller icke godkänd.

Gymnasiebetygets värde

Varje betyg har ett värde. Gymnasiebetyget E ges värdet 10 och värdet för varje betygssteg därefter ökar med 2,5. Högsta värdet på ett betyg blir då 20. För ett icke godkänt resultat ges betyget F som motsvarar betygsvärdet 0.

A – 20
B – 17.5
C – 15
D – 12.5
E – 10
F – 0

Preciserade kunskapskrav

Det finns så kallade preciserade kunskapskrav, det vill säga tydligt formulerade krav, för betygen – E, C och A. För betygen D och B finns alltså inga preciserade kunskapskrav. Betyget D innebär helt enkelt att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda, och betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Underlaget för dessa betyg kan variera mellan olika elever, de kan uppfylla olika delar av kunskapskravet.

På grund av att ”till övervägande del” kan se olika ut från elev till elev preciseras dessa kunskapskrav varken på nationell eller på lokal nivå.

Läraren gör en helhetsbedömning av elevens kunskaper och jämför med överliggande kunskapskrav. Utifrån ämnets syfte och det centrala innehållet i kursen ska läraren sedan bedöma vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller.

För vilka skolformer gäller betygssystemet?

Betygssystemet A-F gäller för både grundskolan och gymnasieskolan. I gymnasiesärskolan delar man dock endast ut de fem betygsstegen för godkänt resultat (A-E).

Källa: Skolverket

View this page in English

Gå till den här sidan på arabiska اذهب إلى هذه الصفحة باللغة العربية


Räkna ut ditt meritvärde

Räkna ut ditt meritvärde i vår alldeles egna betygskalkylator och ta reda på vilken betygsnivå du ligger.

Mot uträknaren!

Högskolebehörighet & meritpoäng

Vad krävs för att läsa på universitet/högskola efter gymnasiet? Och vad är egentligen meritpoäng?

 Ta reda på det


Om du fått F i betyg

Vad ska du göra om du känner att du har svårt att hänga med i skolan och riskerar ett F?

 Jag vill veta

Allt om gymnasiebetyg

Här hittar du allt från A-F! Så fungerar betygen på gymnasiet.

Läs mer här


Petra Paulin

Petra Paulin

Studie- och yrkesvägledare (Visa mer)
Petra är utbildad studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet. Hon hjälper oss säkerställa att informationen på gymnasium.se är korrekt, om du ser Petras namn på en artikel betyder det att informationen har faktagranskats av henne. Hon har också hjälpt till att besvara många av de frågor du hittar i vårt forum "Fråga vår SYV". Petra valde att bli studie-och yrkesvägledare då hon ville hjälpa människor som befinner sig i en situation där de behöver ta ett beslut kring sitt framtida yrkesliv. (Mindre)

Om

Petra är utbildad studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet. Hon hjälper oss säkerställa att informationen på gymnasium.se är korrekt, om du ser Petras namn på en artikel betyder det att informationen har faktagranskats av henne. Hon har också hjälpt till att besvara många av de frågor du hittar i vårt forum "Fråga vår SYV". Petra valde att bli studie-och yrkesvägledare då hon ville hjälpa människor som befinner sig i en situation där de behöver ta ett beslut kring sitt framtida yrkesliv.

Annonser