Hur höjer man sig i svenska som ämne? När är man tillräckligt nyanserad? Och vad menas med betygskriteriet för D och B? I denna artikel försöker vi bena ut vad kunskapskraven innebär och vad du kan tänka på när du vill höja dig i ämnet.
Det är inte en nyhet för elever att höra att ‘’...man inte riktigt når kunskapskraven för att få ett högre betyg’’. Det finns mycket missförstånd mellan elever och lärare och vad respektive part anser vara en uppsats för betyget C, E eller A. Men innan vi går mer in på vad betyget kräver, kan det vara bra att ta fram några verktyg som kan hjälpa dig så du når ditt drömbetyg.
Här kan du läsa mer om kunskapskraven för gymnasieämnet svenska från Skolverket.
Det svenska ämnet kräver inte bara att du kan skriva bra
Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är skrivandet som bedöms i svenskkurserna. I ett slutbetyg ingår även kunskaper om den retoriska arbetsprocessen. Som elev ska du då på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra skriftlig och muntlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Det retoriska arbetet kräver att du som elev är beredd att ta dig an scenen och öva dig på att stå inför folk.
De högre betygskriterierna kan kräva att du behärskar digitala hjälpmedel som presentationsverktyg. Därför kan det vara bra att du har förberett en presentation som du tränar inför, så du alltid vet vilka moment i talet som kommer. Försök att repetera så mycket som möjligt innan, så att din presentation flyter på bra och är väl inövad. Ett tips för att nå högre betyg är att ta med en analysdel i slutet för att reflektera och nyansera det du har pratat om.
Testa dina kunskaper i svenska i vårt övningsquiz
Försök nyansera ditt sätt att skriva
Förutom att dina texter ska vara väl anpassade till syfte, mottagare och situation är det viktigt att du också tänker på att tydliggöra vad som är själva källmaterialet och vad som är din tolkning. En lärare märker oftast när du har tagit något direkt från en källa och skrivit av. Det är därför viktigt att du skriver om med dina egna ord istället för att skriva av.
Om det känns svårt att skriva en vetenskaplig text kan du börja med att utgå från din källa och försöka ta till dig hur författaren har lagt upp texten. Gå igenom, notera, lägg på minnet och försök sedan hitta ditt språk för att utveckla ditt skrivande. För när du har hittat ditt språk blir din text automatiskt mer varierad, träffsäker och nyanserad.
Om du har svårt att förstå bedömningen D eller B
D och B skulle man kunna kalla ‘’mellanbetygen’’. Betygen D och B innebär att kunskapskraven för E/C och till övervägande del för C/A är uppfyllda. Det betyder att du har uppfyllt allt för betyget E/C och att du har uppfyllt vissa krav för C/A, men att det är något i din text eller muntliga framförande som gör att du inte får det högre betyget.
Här finns det två vägar att gå: Antingen försöker du fråga din lärare mer konkret vad det är som saknas och vad du behöver träna på, eller så läser du igenom kriterierna för att själv hitta det som saknas. Ringa in problemet och skriv ner vad som är dina svagheter och det du skulle kunna göra bättre. Genom att du konkret benar ut vad dina svagheter är i skrivandet, kommer du till nästa text veta vad du ska lägga krut på.
Det kan kännas mycket att ändra på precis när man har fått tillbaka ett sämre betyg än förväntat. Försök att se detta som en process som kommer hjälpa dig, även fast det ibland kan kännas utmanande. Se detta lite som ett projekt som kommer ledsaga dig i dina framtida studier, då du bara behöver ha viljan och tålamodet.
Källa: Skolverket