Alla elever har enligt skollagen rätt till extra stöd i skolan för att kunna nå så långt som möjligt. Här får du veta mer om vilket typ av stöd du som har en NPF-diagnos kan få, vad det innebär och vem du ska vända dig till om du behöver extra stöd i skolan.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för många olika tillstånd eller diagnoser och har att göra med hur hjärnan fungerar och arbetar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är adhd, autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och språkstörning. Diagnoserna ligger nära varandra och det är vanligt att en person har flera diagnoser.
Personer som har NPF har ofta svårigheter med inlärning, minne, koncentration och att uttrycka sig i tal och skrift. Detta kan göra att du som har en NPF-diagnos har svårare att klara skolans kunskapskrav.
Vilket stöd har du som elev med NPF rätt till?
Alla elever har enligt skollagen rätt till extra stöd för att klara kunskapskraven och kunna utvecklas så långt som möjligt i skolan. Skolan kan alltså inte nöja sig med att du som elev når minsta godkända betyg, utan du har rätt till stöd så att du kan nå så långt du kan. Du behöver inte ha en diagnos för att få extra stöd i skolan.
Det extra stödet som du kan få i skolan kan vara olika omfattande vilket betyder att det är anpassat efter varje enskild elevs behov. Det finns tre olika nivåer av stöd som du kan få i skolan: ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.
Ledning och stimulands i skolan
Alla elever har rätt till ledning och stimulans i undervisningen för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Ledning och stimulans är en grundnivå för stöd som kan ges inom den ordinarie undervisningen.
Extra anpassningar
Om du som elev inte klarar kunskapskraven har du rätt till ett typ av stöd som kallas extra anpassningar. Det är läraren som är ansvarig för att genomföra extra anpassningar och det sker inom den ordinarie undervisningen. Du kan läsa mer om extra anpassningar i den här artikeln.
Exempel på stöd du kan få genom extra anpassningar:
- hjälp att planera skoldagen
- extra tydliga instruktioner från läraren
- hjälp att starta upp skolarbetet
- läraren förklarar ett ämne på ett individuellt sätt
- hjälp att förstå och tolka texter
Särskilt stöd
Om de extra anpassningarna inte räcker för att du ska klara kunskapskraven så ska rektorn på din skola utreda om du behöver särskilt stöd. Särskilt stöd är mer omfattande och kan ersätta den vanliga undervisningen eller komplettera den. Det är rektorn på din skola som beslutar om du kan få särskilt stöd och stödet ska dokumenteras i ett dokument som kallas åtgärdsprogram. Du kan läsa mer om särskilt stöd här.
Exempel på särskilt stöd som du kan få är:
- särskild undervisningsgrupp
- enskild undervisning
- tillgång till elevassistent
- anpassad studiegång
Hur gör jag för att få stöd i skolan?
Om du känner att du behöver få extra stöd kan du prata och dina föräldrar prata med din lärare för att få hjälp. Din lärare kan sedan titta på om du behöver få extra anpassningar eller prata med rektorn på skolan om särskilt stöd är aktuellt.
Vad gör jag om stödet inte fungerar eller jag inte får den hjälp jag behöver?
Om något inte fungerar med ditt stöd i skolan ska du och dina föräldrar prata med rektorn. Då kan ni berätta vad det är som inte fungerar. Det är allra bäst att framföra krav på åtgärder på ett tydligt sätt och gärna skriftligt.
Om din skola har fattat ett beslut om särskilt stöd som du inte är nöjd med kan du och dina föräldrar överklaga det. Det kan till exempel gälla om du ska få stöd eller inte, eller innehållet i själva åtgärdsprogrammet. Om du som elev har två vårdnadshavare så måste båda två stödja överklagandet. Du kan överklaga senast tre veckor efter att beslutet har tagits.
Källor: skolverket.se, attention.se/npf, attention.se
