Visa gymnasium.se som: Mobil
SYV med elev

Frågor och svar om extra stöd i gymnasiet

Har du frågor och funderingar kring extra stöd i gymnasiet? Vår studie- och yrkesvägledare svarar på de vanligaste frågorna.

Om du har svårt att nå kunskapsmålen ska skolan ge dig stöd, men vad betyder det egentligen? Vi hjälper dig reda ut vad som gäller för extra stöd i gymnasiet.

Här hittar du svaren på följande frågor:

Hur mycket extra stöd kan jag få i gymnasiet?

Skolan ska göra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om behovet finns. Det här kallas för extra anpassningar. Om anpassningarna inte är tillräckliga kan eleven ha rätt till särskilt stöd. 

Om de extra anpassningarna inte räcker till eller om det bedöms att extra anpassningar inte kommer att vara tillräckliga ska rektorn se till att utreda om eleven behöver särskilt stöd. Skolan ska också utreda en elevs behov av särskilt stöd om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Oftast gör lärare och personal ur elevhälsan utredningen. Om den visar att du behöver särskilt stöd ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram, det vill säga en skriftlig, konkret plan för vilken form av särskilt stöd som du behöver för att uppnå kunskapskraven. 

Det finns dock inget konkret svar på frågan hur mycket hjälp man kan få eftersom det bedöms från fall till fall av skolans rektor. Det är upp till rektorn att tillämpa Skolverkets regler och det är inte alltid så specifika. Därför kan det vara svårt för skolorna att veta exakt vad de bör göra. Sedan tillkommer svårigheterna med resurser. Om skolan eller kommunen inte har tillräckligt med resurser för att uppfylla allas behov så kommer tyvärr behoven inte kunna tillgodoses även om man har rätt till dem.

Hur vet jag om jag behöver extra stöd?

Det är skolans personal som ska ha koll på varje elev och om de kan behöva extra stöd eller inte. Men känner du som elev att du behöver hjälp och ingen har pratat med dig om det ännu så bör du säga till. Rektorn på skolan kan då göra en bedömning för vilken hjälp du kan behöva.

Hur gör jag för att få anpassad undervisning?

Om det finns särskilda skäl kan skolan bestämma att du får ett individuellt anpassat program. Det betyder att innehållet i din utbildning avviker från vad som annars gäller för programmet du går, till exempel att vissa kurser byts ut.

Beslut om individuellt anpassat program fattas av rektorn efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte är myndig ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Jag har redan godkända betyg, kan jag få extra stöd för att höja mig?

Barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Skolornas förmåga att erbjuda extra resurser för de elever som inte riskera bli underkända kan dock variera mellan olika skolor. Fråga din skola eller de skolor du är intresserad av att gå i vad de kan göra för just dig.

Har du det väldigt lätt i skolan och behöver en större utmaning kan du ta upp det med din skola. Det kan då vara aktuellt att gå ett utökat program med extra kurser eller kanske till och med en spetsutbildning.

Har du det relativt lätt i skolan men vill förbättra dig kanske läxhjälp kan hjälpa. En del skolor erbjuder gratis läxhjälp i skolan för alla elever. Vissa kommuner i landet erbjuder också gratis läxhjälp på exempelvis bibliotek, andra passande lokaler eller via internet. Det finns också företag som erbjuder privat läxhjälp, men då måste du bekosta hjälpen själv.

När måste man gå om ett år i gymnasiet?

Du behöver inte gå om om du är godkänd i dina kurser, men om du har blivit underkänd i flera ämnen under ett och samma läsår kan rektorn besluta om att du får gå om hela läsåret. Om det bara är några kurser du inte klarar av så kan du läsa om just de kurserna. Du behöver alltid prata med rektorn på din skola om vad som gäller i ditt fall.

Är gymnasieskolan skyldig att hjälpa mig att klara min utbildning?

Ja, skolan ska ge eleverna den hjälp de behöver. Om rektorn ser att en elev har uppenbara problem att få minst E i ett ämne är rektorn skyldig att se till att hen får den hjälp hen behöver för att klara av sina gymnasiestudier. Att läsa om kursen är till exempel en vanlig lösning. Det är rektorn som har rätt att besluta om du får läsa om ett ämne som du inte blivit godkänd i. Vid särskilda skäl kan du få läsa om ämnet en tredje gång för att bli godkänd.

Misstänks en diagnos så kan du vända dig till elevhälsan på din skola. Du kan då få hjälp av en logoped och vid behov kan skolan erbjuda stödundervisning och hjälpmedel som miniräknare och lathundar. 

Frågor och svar om extra stöd i gymnasiet

Har jag rätt till särskilt stöd i gymnasiet? 

Skolan ska göra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om en elev behöver det. Det här kallas för extra anpassningar. Om anpassningarna inte är tillräckliga kan eleven även ha rätt till särskilt stöd. 

Om de extra anpassningarna inte räcker till eller om det bedöms att extra anpassningar inte kommer att vara tillräckliga ska rektorn se till att utreda om eleven behöver särskilt stöd. Skolan ska också utreda en elevs behov av särskilt stöd om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Oftast gör lärare och personal ur elevhälsan utredningen. Om den visar att du behöver särskilt stöd ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram, det vill säga en skriftlig, konkret plan för vilken form av särskilt stöd som du behöver för att uppnå kunskapskraven. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär och är ofta mer omfattande och/eller varaktiga än extra anpassningar. Det kan till exempel vara:

  • regelbunden kontakt med en speciallärare under en längre tid
  • placering i en särskild undervisningsgrupp
  • en elevassistent som stödjer eleven under skoldagen. 

Du kan läsa om detta på Skolverkets webbplats här

Vad gör jag om jag inte får den hjälp jag behöver i gymnasiet?

Om det inte ger resultat att prata med rektorn kan du kontakta ansvarig tjänsteman i kommunen. Är det en fristående skola kontaktar du skolans styrelse. Du kan också vända dig till Skolinspektionen för att göra en anmälan. Det kan även vara en idé att fundera på att byta till en annan skola, som kanske snabbare kan erbjuda hjälpen du behöver, om du har den möjligheten.

Har gymnasiet något stöd för elever med ADHD/ADD? 

Skolan ska göra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen om en elev behöver det. Det här kallas för extra anpassningar. Om anpassningarna inte är tillräckliga kan du ha rätt till särskilt stöd. Du ska alltså kunna få den hjälp du behöver på alla skolor. Men det är en bra idé att kontakta de skolor du är intresserad av och fråga dem hur de arbetar för att hjälpa de som har ADHD/ADD. Det kan nämligen se lite olika ut på olika skolor, så det är en bra sak att alltid fråga om.

Det finns även skolor som har en profil mot autism och ADHD/ADD. Du kan kolla med gymnasieantagningen i din kommun om det finns sådana där du bor.

Kan jag söka i fri kvot till gymnasiet på grund av ADHD/ADD eller liknande diagnos?

Det är två kategorier av sökande som kan antas i fri kvot, sådana som får företräde på grund av starka särskilda skäl och sådana som saknar betyg enligt svensk grundskola.

"Starka särskilda skäl" gäller främst starka medicinska eller sociala skäl, såsom långvarig (men tillfällig) sjukdom eller mobbing. Neuropsykiatriska diagnoser som exempelvis ADHD räknas inte som medicinska skäl, eftersom de inte är av tillfällig karaktär. 

För att kunna få en utbildningsplats via fri kvot krävs att dina medicinska och/eller sociala skäl har varit tillfälliga och sedan förbättrats så att du sannolikt klarar av det gymnasieprogram du sökt. För att kunna antas i fri kvot måste du också vara behörig till utbildningen du har sökt. Prövningen i fri kvot innebär alltså inte att du går vid sidan av behörighetskraven för den utbildning du sökt.  

Hur hittar jag en anpassad gymnasieskola (exempelvis för dyslexi, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, språkstörningar, syn- eller hörselskador)?

Det finns skolor som har särskild anpassning för personer med olika diagnoser så kolla upp vilka skolor som finns nära dig. Gymnasieantagningen i kommunen kan ha en lista på sådana skolor och om du gör en sökning på anpassade gymnasieskolor i din kommun borde du få upp en del information.

Vad gör jag om jag mår psykiskt dåligt på gymnasiet? 

Du behöver då gå till din kurator, skolpsykolog eller sjuksköterska i skolan och berätta hur du mår. Då kan du få hjälp av skolans elevhälsa att ändra på din situation och hitta lösningar. Du kan också läsa mer om psykisk ohälsa och hitta någon att prata med via BUP eller UMO.

Har du fler frågor om extra stöd i gymnasiet? Hitta svar på fler frågor eller skriv till vår studie- och yrkesvägledare i vårt fråga SYV-forum!

Gå till fråga SYV

Senast uppdaterad: 08 nov 2021

Du kanske också är intresserad av:

Senast uppdaterad: 2021-11-16

Vad är en NPF-diagnos och vilket stöd kan man få i skolan?

Vad är en NPF-diagnos och vilket typ av extra stöd kan du som har diagnosen få? Vi svarar på alla dina frågor i den här artikeln!

Läs mer
Senast uppdaterad: 2021-11-05

Vad betyder extra anpassningar i gymnasiet? 

Extra anpassningar är ett stöd du får i första hand om du har svårt att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om vad stödet innebär och vad du har rätt till som elev.

Läs mer
Senast uppdaterad: 2021-11-12

Vad betyder särskilt stöd i gymnasiet?

Alla elever som går i grundskolan eller gymnasiet har rätt att få stöd för att kunna klara kunskapsmålen. Särskilt stöd är en av tre typer av stöd du kan få för att klara målen i skolan. Här kan du läsa mer om vad stödet innebär och vad du har rätt till som elev.

Läs mer
Så funkar det

Hitta en gymnasieskola du är intresserad av


Gör en intresseanmälan


Skolan kontaktar dig med mer information

Medlemslogin