Är du ny i Sverige och ska börja gymnasiet? Här hittar du information om generella regler som gäller och tips för dig som ska välja en svensk gymnasieskola och gymnasieprogram.
De generella kraven för att bli antagen till ett nationellt gymnasieprogram i Sverige är att du har rätt behörighet. Det betyder att du måste ha godkända betyg i:
- Engelska
- Matematik
- Svenska eller svenska som andraspråk
Utöver det behöver du betyg i fem eller nio fler ämnen till. Hur många och vilka ämnen du behöver beror på vilket program du vill gå. Läs mer om behörighetskrav på olika program här.
För dig som gått grundskolan i ett annat land
Reglerna för behörighet gäller även om du gått grundskolan i ett annat land. Men ibland kan du få tillgodoräkna kunskap som motsvarar behörighetskraven. Eftersom skolsystemen skiljer sig åt i olika länder måste gymnasieskolan göra en bedömning av dina utländska betyg och du behöver ansöka till gymnasiet i något som kallas fri kvot. Det innebär att du söker vid sidan av elever med svenska betyg. Skolorna har ett antal platser som är reserverade för elever som söker i den fria kvoten.
För dig som påbörjat gymnasiet (eller motsvarande) utomlands
När du har studerat på en gymnasieskola eller motsvarande utomlands och vill fortsätta din utbildning i Sverige behöver skolan göra en bedömning om du kan tillgodoräkna kurser. Ofta kan du behöva komplettera en del kurser och det kan ibland ta lite tid att bli behörig. Det kan vara bra att tillbringa en längre tid i Sverige för att bli behörig, speciellt då du kan behöva göra prövningar som bara erbjuds ett fåtal gånger per år.
Kompletteringar och introduktionsprogram
Om du inte har läst alla ämnen eller kurser som behövs för att bli behörig till gymnasiet i Sverige kan du:
- Göra prövning i ett eller flera ämnen för att få betyg.
- Läsa sommarkurser i ämnen du saknar (om det erbjuds där du bor).
- Börja på ett introduktionsprogram.
Ett introduktionsprogram fungerar som ett förberedande program. Där får du lära dig det du behöver för att kunna gå vidare till ett nationellt program.
Introduktionsprogrammen utgår från dina förutsättningar och kan därför se olika ut för olika elever. Om du till exempel saknar kunskaper i svenska kan du börja med att gå introduktionsprogrammet språkintroduktion där du fokuserar på att lära dig språket. Efter det kan du gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram.
För dig som kommer från ett annat nordiskt land
Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island har något som kallas “Avtal om nordisk utbildningsgemenskap”. Det innebär i praktiken att det är lättare att söka gymnasium inom de fem nordiska länderna. Kravet på betyg i svenska eller svenska som andraspråk gäller inte för nordiska sökande.
Som medborgare i ett annat nordiskt land har du rätt att börja eller fortsätta gymnasiet i Sverige på samma sätt som en svensk medborgare. Den gymnasieexamen du får är dessutom giltig i alla de nordiska länderna, så att du kan söka vidare till exempelvis högskola eller universitet.
Viktigt att tänka på är att även om man inte formellt behöver uppfylla språkkravet i landet du tänkt studera i så behöver du ändå vara så pass bra på språket att du förstår dina studier. Det kan därför i praktiken vara svårt för en svensk elev att studera på en finskspråkig skola. Då kan du exempelvis söka efter svenskspråkiga skolor i Finland.
För dig som kommer från ett annat EU-land
Som EU-medborgare har du rätt att bo, studera och jobba i Sverige utan att ansöka om tillstånd. Du behöver fortfarande vara behörig till det gymnasieprogram du söker för att bli antagen. Om du inte är behörig kan du till exempel komplettera kurser, göra prövning eller gå ett introduktionsprogram.
För dig som är under 18 och söker asyl
Om du är asylsökande och under 18 år har du rätt att påbörja studier på gymnasiet eller grundskolan medan du väntar på ditt beslut. Du har också rätt att stanna i Sverige för att avsluta gymnasiestudier som du påbörjat. Enligt något som kallas gymnasielagen kan du också få stanna i Sverige för att söka jobb. Du kan läsa mer om asyl, studier och gymnasielagen hos Migrationsverket och hos Skolverket.
För dig som kommer från ett land utanför EU
Om du inte är EU-medborgare, asylsökande eller kommer från ett annat nordiskt land kan du behöva göra lite efterforskning kring vad som gäller i ditt fall. Men om du är folkbokförd i Sverige har du alltid rätt till utbildning. Då gäller det bara att se till att du har rätt behörighet för att bli antagen till den utbildning du vill gå. Du kan hitta mer information hos Migrationsverket, Skolverket och den kommun du ska bo i för att få mer hjälp och stöd.
💡 Tips!
Oavsett hur dina förutsättningar ser ut är det bra att börja med att kontakta skolan du är intresserad av, eller den kommun du kommer att bo i. Då kan du få vägledning och hjälp med vilka alternativ som finns för dig och hur du kan gå tillväga.
📣 Är du över 20 år?
Den svenska gymnasieskolan riktar sig till ungdomar under 20 år. Mer specifikt måste du påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret samma år du fyller 20 år. Det betyder att om du är äldre än så, behöver du vända dig till vuxenutbildningen. Kurser i svenska finns inom SFI (svenska för invandrare) och vuxenutbildning på grundskolenivå eller gymnasial nivå hittar du på komvux eller annan vuxenutbildning.
Källor: Skolverket, Regeringen, Migrationsverket, Nordiskt samarbete