Friskola

Vad innebär gymnasiefriskola?

En gymnasiefriskola är en skola som inte har kommunen, landstinget eller staten som huvudman eller ägare. Det finns friskolor för både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ibland kan en skola drivas genom ett samarbete mellan föräldrar och personal, men behöver inte därför vara en friskola om kommunen fortfarande är huvudman för utbildningen.

För att bedriva en gymnasiefriskola måste Skolinspektionen ha gett skolan sitt tillstånd. En gymnasiefriskola får inte ta ut anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter. Elevavgiften betalas inte av dig som elev, utan av din hemkommun om utbildningen du valt stämmer överens med den utbildning din hemkommun är skyldig att kunna erbjuda dig.

Tre typer av inriktningar

Friskolor på gymnasiet är indelade i tre inriktningar: Allmän, Waldorf och Konfessionell. Friskolor med Waldorf profil använder sig av ett speciellt sätt att lära ut, som följer Rudolf Steiners idé. En konfessionell inriktning betyder att skolan bedriver sin verksamhet utifrån en religiös uppfattning. Det kan till exempel innebära att eleven får extra mycket undervisning i den religion som skolan knyter an till. De skolor som inte tillhör Waldorf eller konfessionell inriktning hamnar under Allmän inriktning. Oberoende inriktning måste gymnasiefriskolan följa och leva upp till den nationella läroplanen och de värderingar som satts upp för kommunala skolor.

När gymnasiefriskolorna började etablera sig i Sverige hoppades man på att de skulle bidra med fler variationer på gymnasieutbildningar genom lokala inriktningar. Men skillnaden i utbudet varierar lika mycket mellan friskolor som kommunala skolor. Vill du läsa ett gymnasieprogram med lokal profil är chansen att du hittar den på en kommunal skola lika stor som att hitta den på en gymnasiefriskola.